Syftet med seminariet är att göra studenterna bekanta med APA:s riktlinjer om psykologins möjliga uppgifter i relation till den globala klimatförändringen, samt att introducera dem till de direkta och indirekta effekterna av klimatförändringen och den ekologiska krisen på den psykiska hälsan. Studenterna kommer att få en omfattande inblick i fenomen som klimatångest, solastalgi, ekoparalys, ekoskuld, ekoskam och ekosorg, liksom förnekandet av klimatförändringen. Vi kommer att ta upp motsättningarna mellan de ovannämnda fenomenen och diskutera när och i vilken utsträckning dessa reaktioner kan betraktas som anpassningsbara eller icke-anpassningsbara i sammanhanget hållbarhet, miljömedvetet beteende och psykisk hälsa. Under kursen kommer vi att gå igenom möjliga psykologiska interventioner och terapeutiska metoder i relation till klimatförändringarna och den ekologiska krisen. Studenterna kommer att kunna placera dessa fenomen inom ramen för existentiell/humanistisk och modern psykoanalytisk psykologi, liksom miljöpsykologi och allmän psykologi.
Seminariet kommer att hållas en gång i veckan i ett hybridformat (2×45 minuter/vecka). Förutom CHARM-EU-studenter kommer kursen även att vara öppen för masterstudenter i psykologi vid ELTE PPK, vilket ger möjlighet till interkulturellt utbyte kring konsekvenserna av den ekologiska krisen. Under hela kursen bearbetar vi varje ämne genom interaktiva övningar. Dessutom stöds studenternas inlärningsprocess och utveckling av ett modulbaserat kursgränssnitt som skapats i e-lärandesystemet Canvas, samt av olika projektuppgifter. Studenterna utformar aktivt sin egen inlärningsväg genom flexibilitet i valet av uppgifter och självständig planering av studieförloppet. Kursmaterialet bygger på den senaste litteraturen inom ämnet, samt på de senaste forskningsresultaten från föreläsarens forskargrupp.
Utöver den allmänna beskrivningen ovan sammanfattas kursens detaljerade struktur i följande punkter:
• Inledning. Den vetenskapliga bakgrunden till klimatförändringarna utifrån naturvetenskaplig forskning
• Klimatförändringarna som ämne inom psykologin: American Psychological Associations riktlinjer i relation till klimatförändringarna
• Drivkrafterna bakom miljömedvetet beteende och ”handlingsförlamningens drakar”
• Ett systemiskt perspektiv på klimatförändringar och psykisk hälsa. Klimatförändringarnas direkta och indirekta effekter på den psykiska hälsan. Sårbara befolkningsgrupper
• Den psykologiska bakgrunden till förnekandet av klimatförändringar
• Ekologiska känslor, psykoterratiska syndrom: ekoklimatangst, ekoparalys, ekosorg, solastalgi och ekoskuld I–II.
• Tolkning av psykoterratiska syndrom ur ett existentiellt/humanistiskt och modernt psykoanalytiskt perspektiv
• Fallbeskrivningar, differentialdiagnostiska överväganden. Hantering av klimatångest; anpassningsförmåga
• Psykologiska interventioner, terapeutiska metoder i relation till den ekologiska krisen
• Ekopsykologi, ekopsykologisk rådgivning, ekokonstterapi
• Den naturliga miljön och psykisk hälsa (fältupplevelse)
Vid kursens slut kommer deltagaren att kunna
– identifiera de psykologiska konsekvenserna av klimatförändringarna
– tolka olika ”psykoterratiska” fenomen och ekokänslor
– känna igen tecken på ”psykoterratiska” fenomen hos klienter
– formulera en välgrundad och vetenskapligt baserad åsikt om de psykologiska aspekterna av klimatförändringarna
– tillämpa ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt som integrerar naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga perspektiv på den ekologiska krisen
– visa tillräcklig empati gentemot utsatta grupper
– identifiera faktorer som främjar och hämmar miljömedvetet beteende
– vidta lämpliga åtgärder för att främja miljömedvetet beteende inom det område där de arbetar
– identifiera sina egna känslor, beteendemönster och hanteringsstrategier i relation till klimatförändringarna och den ekologiska krisen
– tänka kritiskt och innovativt kring konsumtionssamhället, hållbarhet och den ekologiska krisens effekter på den psykiska hälsan
– ge stöd i samband med problem som är kopplade till klimatförändringarna och den ekologiska krisen i sitt arbete
1. Aktivt deltagande i undervisningen (högsta tillåtna frånvaro: 25 % av lektionerna)
2. Genomförande av moduler på Canvas, inklusive godkända resultat på frågesporter
3. Projektarbete: Utveckling av egna idéer eller bearbetning av facklitteratur i par (eller enskilt, om det är motiverat) kring ämnen som rör de psykologiska aspekterna av klimatförändringarna
4. Genomförande av en övning i självinsikt kopplad till klimatförändringarna med hjälp av introspektion
Albrecht, G. (2011). Kroniska miljöförändringar: Nya ”psykoterratiska” syndrom. I: Weissbecker, I. (red.) Klimatförändringar och mänskligt välbefinnande. Internationell och kulturell psykologi. Springer, New York, NY. https://doi.org/10.1007/978-1-4419-9742-5_3
Baudon, P., Jachens, L. A. (2021). Översiktsgranskning av interventioner för behandling av ekångest. International Journal of Environmental Research and Public Health, 18, 9636. https://doi.org/10.3390/ijerph18189636 (Länk till en extern sida)
Clayton, S. D., & Manning, C. M. (2018). Psykologi och klimatförändringar: mänskliga uppfattningar, effekter och reaktioner. London: Academic Press, ett förlag under Elsevier.
Cunsolo, A., & Ellis, N. R. (2018). Ekologisk sorg som en psykisk hälsoreaktion på förluster relaterade till klimatförändringar. *Nature Climate Change*, 8, 275–281. doi:10.1038/s41558-018-0092-2
Doherty, T. J., & Clayton, S. (2011). De psykologiska effekterna av den globala klimatförändringen. *American Psychologist*, 66(4), 265–276. doi:10.1037/a0023141
Davenport, L. (2017). Emotional Resiliency in the Era of Climate Change. London och Philadelphia: Jessica Kingsley Publishers.
Kałwak, W., Ekelund, B., Gale, N., Peter, F., … Wortelboer, S. (red.). (2024). Klimatkrisen och den mänskliga faktorn: 10 psykologiska nycklar till klimatåtgärder. Ställningstagande från EFPA:s expertgrupp för psykologi och klimatförändringar. European Federation of Psychologists’ Associations EFPA AISBL. https://doi.org/10.23668/psycharchives.15026
Pihkala, P. (2022). Mot en taxonomi över klimatrelaterade känslor. Frontiers in Climate, 3:738154. doi: 10.3389/fclim.2021.738154
Swim, J. Clayton, S., Doherty, T., Gifford, R., Howard, G.,…Weber, E. (2011). Psykologi och global klimatförändring: Att ta itu med ett mångfacetterat fenomen och en rad utmaningar. En rapport från American Psychological Associations arbetsgrupp om gränssnittet mellan psykologi och global klimatförändring.
• Diskussion
• Föreläsning
• Individuellt arbete
• Pararbete, samarbete i grupper
• Projektarbete
Studieutdrag