Avslutningsfasen är utformad för att bygga vidare på studenternas kunskaper, färdigheter och tidigare lärande från de tidigare modulerna i masterprogrammet. Studenterna ska, i samarbete med aktörer utanför den akademiska världen, undersöka och utvärdera en komplex samhällsutmaning ur olika interkulturella och tvärvetenskapliga perspektiv. De ska arbeta gemensamt med utmaningen i grupper om 4–5 studenter. Varje student kommer att fokusera på en aspekt av utmaningen, som blir ämnet för en individuell analys och rapport. Samtliga rapporter kommer sedan att bidra till att lösa utmaningen. De kommer att bidra till att på ett kreativt sätt utforma, genomföra och utvärdera robusta, anpassningsbara, etiska och hållbara lösningar på komplexa samhällsutmaningar.
Avslutningsprojekten presenteras av studenterna under den stora finalen (27 och 28 januari 2026).
Här nedan följer de 10 examensprojekten från studenterna på den tredje omgången av masterprogrammet:
UTMANING 1
Från UNESCO:s erkännande till genomförande: Att säkra framtiden för den albanska transhumansen
Från UNESCO:s erkännande till genomförande: Att säkra framtiden för den albanska transhumansen
Studenterna
, Tiphaine Guibert, Aikaterini Xagorari och Fiona McGuire
en för intressenterna: András Kovaloczy, FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (Regionkontoret för Europa och Centralasien)
Akademisk handledare:
Márta Alexy, Eötvös Loránd-universitetet (ELTE)
Andra granskare
Attila Varga, Eötvös Loránd-universitetet (ELTE)
Beskrivning
Den albanska transhumansen – den säsongsbetonade förflyttningen av boskap mellan betesmarker i bergen och på slätten – står inför en allvarlig generationsmässig nedgång, trots att den har erkänts som världsarv av UNESCO och trots bevisade miljöfördelar. Den ökande utflyttningen av ungdomar från landsbygden undergräver boskapsuppfödarnas försörjning och hotar århundraden av traditionell ekologisk kunskap och hållbara metoder för markförvaltning.
I samarbete med FAO undersöker detta Capstone Challenge-projekt varför ungdomar vänder ryggen åt boskapsuppfödningen trots en stark kulturell anknytning. Intervjuer med lokala herdar och organisationer inom det civila samhället i Albanien, samt en jämförande analys av europeiska fall, visar hur ekonomiska hinder, bristande politisk synlighet, klimatpåfrestningar och social isolering gör boskapsuppfödningen ohållbar för yngre generationer. Genom att utnyttja det internationella året för betesmarker och boskapsuppfödare 2026 som ett strategiskt politiskt tillfälle tar projektet fram en evidensbaserad policyrapport för Albaniens strategi för landsbygdsutveckling samt en interaktiv digital plattform för berättande. I linje med FN:s decennium för familjejordbruk och hållbarhetsmålen 1, 2, 8, 13 och 15 integrerar forskningen erkännande av kulturarv, landsbygdsutveckling och klimatanpassning för att säkra en hållbar framtid för boskapsuppfödningen.
Slutprodukt: Policybrief och berättelsekarta
Fotografier med tillstånd av Nina Martinelli, fotograf och medgrundare av det sociala företaget The Shepherd’s Way i Albanien
UTMANING 2
Att återuppliva vinets vagga: Ungdom, kulturarv och innovation inom den georgiska vinodlingen
Att återuppliva vinets vagga: Ungdom, kulturarv och innovation inom den georgiska vinodlingen
Studenter
Sara Benito Reichmuth, Chloe Brown, Sofia Gerber och Anna Sipos
en för intressenterna: András Kovaloczy, FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (regionkontoret för Europa och Centralasien)
Akademisk handledare
Gergő Tóth, Eötvös Loránd-universitetet (ELTE)
Andra granskare
, Magnus Hellström (AAU)
Beskrivning
Detta projekt bedrivs i samarbete med FAO:s regionala kontor för Europa och Centralasien för att främja ungdomars engagemang inom jordbruket, med särskilt fokus på georgisk vinodling.
Med utgångspunkt i FN:s decennium för familjejordbruk (UNDFF) och FN:s mål för hållbar utveckling 8, 9, 10, 12 och 15 tillämpar projektet ett tvärvetenskapligt perspektiv för att identifiera viktiga sociala, miljömässiga, ekonomiska och innovationsrelaterade hinder och möjligheter som påverkar generationsskiftet.
Projektet resulterar i två kompletterande resultat: en policyrapport som behandlar strukturella hinder såsom finansiering och institutionellt stöd, samt en digital plattform som förser ungdomar med relevant information, utbildningsmoduler och kontakt med viktiga aktörer inom vinodlingen. Tillsammans stärker dessa resultat de sociala nätverken och gör vägarna in i branschen mer synliga, tillgängliga och genomförbara.
Slutprodukt: Viti-Connect – en plattform som samlar möjligheter, mentorskap och praktisk utbildning för nästa generation georgiska vinproducenter
UTMANING 3
”Barrio sin despilfarro” – Att minska matsvinnet i Barcelonas storstadsområde
”Barrio sin despilfarro” – Att minska matsvinnet i Barcelonas storstadsområde
Studenterna
, Koko Cheung, Lotte Henk Crombag, Vasilena Hristova och José Miguel Sánchez Zaballa
en för intressenterna: Alba Graells, Departementet för jordbruk, boskapsskötsel, fiske och livsmedel, Kataloniens regionala regering
Vägledare
Patrick Wall (TCD)
Andra granskare
. Théophile Munyangeyo (TCD)
Beskrivning
Livsmedelsavfall utgör en risk för miljön, ekonomin och samhället, eftersom det står för cirka 16 % av utsläppen från det europeiska livsmedelssystemet, kostar 130 miljarder euro per år inom EU och utsätter över 42 miljoner europeiska medborgare för risk för livsmedelsosäkerhet. Därför krävs åtgärder för att minska detta problem inom alla sektorer av livsmedelskedjan. Det är anledningen till att detta projekt, i samarbete med den regionala regeringen i Katalonien (Spanien), har föreslagits för att omedelbart minska matsvinnet genom forum för kunskapsöverföring och indirekt stärka kapaciteten hos aktörerna i livsmedelskedjan i storstadsområdet Barcelona genom gemenskapsbyggande. Projektet är avsett att fungera som en prototyp för förbättringen av den kommande katalanska strategin för minskning av matsvinn och livsmedelsförluster.
Slutprodukt – Handbok för livsmedelshubbar
Denna handbok har tagits fram inom ramen för ett CHARM-EU Capstone-projekt om livsmedelsförluster och -avfall
(FLW) i storstadsområdet Barcelona (MAB), i samarbete med Generalitat de Catalunyas Departament d’Agricultura, Ramaderia, Pesca i Alimentació (DARPA) och en rad aktörer inom systemet, däribland sociala organisationer, representanter för grossistledet och HORECA-sektorn samt utbildare inom den offentliga sektorn. Den bygger på fyra kompletterande perspektiv som utforskats i Capstone-projektet: hushållens vanor och utbildning, offentlig kommunikation och kampanjer, kulturell och teknisk nyttjande av överskott samt livsmedelsdonationer och omfördelning. Exemplen och mallarna är därför avsedda att stödja nätverkscentrum inom vart och ett av dessa ämnen, liksom där dessa överlappar varandra.
UTMANING 4
Innoceana och den blå ekonomin i Barcelona: Strategier för att engagera turister i havsskyddet
Innoceana och den blå ekonomin i Barcelona: Strategier för att engagera turister i havsskyddet
Studenterna
, Isabel Fernandes, Karolina Osak, Kristiyana Uzunova och Denise Vaas
med intressenter: Berta Felipe Benavides, Innoceana, icke-statlig organisation
Akademisk handledare
Liz Arroyo (UB)
Andra granskare
Anastasia Tsvetkova (AAU)
Beskrivning
Barcelonas turistnäring blomstrar längs Medelhavskusten, men många besökare är fortfarande omedvetna om de miljöutmaningar som kust- och havsekosystemen står inför.
Kustturismen är en viktig drivkraft för stadens ekonomi och utgör, i takt med Barcelonas ökande satsning på den blå ekonomin, en viktig sektor där den ekonomiska verksamheten bättre kan anpassas till hållbarhetsmålen.
Denna avslutande utmaning undersöker hur Innoceana kan stödja Barcelonas ekosystem för den blå ekonomin genom att omvandla kustturismen till en aktiv drivkraft för havsskydd.
Projektet utforskar turisternas beteenden, motiv och hållbarhetsåtaganden under resan och utvecklar strategiska tillvägagångssätt som gör det möjligt för Innoceana att på ett meningsfullt sätt engagera besökare i havsskyddet, samtidigt som samarbetet mellan turister, lokala företag och naturvårdsinitiativ stärks.
Slutprodukt: Verktygslåda och handlingsplan för att engagera turister längs kusten
UTMANING 5
Plastfria vattendrag: Strategier för att bekämpa skräp och mikroplast i Amersfoorts kanaler och floden Eem, Nederländerna
Plastfria vattendrag: Strategier för att bekämpa skräp och mikroplast i Amersfoorts kanaler och floden Eem, Nederländerna
Studenterna
, Omari Palmer, Amira Perfors, Anouk Ruijters, Laurance Plessers och Galang Gibran
en för intressenterna: Eefke Meijer, Amersfoorts kommun och vattenförvaltningsmyndigheten Vallei en Veluwe
Akademisk handledare
Ádám Toth (UU)
Andra granskare
, Nadja Simons, Julius-Maximilians-Universität Würzburg (JMU)
Beskrivning
Plastföroreningar har påträffats i alla vattenmiljöer och skadar både ekosystemen och människors hälsa. 80 % av detta avfall har sitt ursprung på land, där det hamnar i lokala vattendrag och vattenförekomster för att sedan transporteras via floder ut i det globala havssystemet. Även om plastföroreningar inte är något nytt har de utvecklats till en växande utmaningunder 2000-talet: ”mikroplaster, den osynliga föroreningen”.
För att ta itu med detta problem har teamet, i samarbete med Amersfoorts kommun och vattenmyndigheten, tagit fram en handlingsplan för att minska nedskräpning och mikroplastföroreningar i stadens vattendrag och floden Eem.
Denna strategi omfattar protokoll för mätning av mikroplast och övervakning av nedskräpning, anpassade till de lokala förhållandena, ett ramverk för val av tekniker för plastborttagning, förslag på lokala informationskampanjer samt lagförslag för att erkänna flodens rättigheter.
Tillsammans syftar dessa åtgärder till att förebygga föroreningar, påskynda systemförändringar och ge alla intressenter möjlighet att uppnå en plastfri Eemfloden senast 2050.
Slutprodukt:
- Webbplats med övervakningsprotokoll, utkast till resolution om naturens rättigheter samt kampanjer för medvetenhet och engagemang (mobilanpassad och tillgänglig via Google Chrome)
- Video
- LinkedIn-gemenskapen
- Artikel 1, artikel 2 och artikel 3 i en lokal tidning
UTMANING 6
Att stärka små och medelstora företag genom digital EPR-efterlevnad för övergången till hållbara affärsmetoder
Att stärka små och medelstora företag genom digital EPR-efterlevnad för övergången till hållbara affärsmetoder
Studenterna
, Mats Wortelmann, Lisa Moukala, Margherita Zanazzi och Gaia Casazza
en för intressenterna: Isaak Siebenga, ForSURE Europe B.V.
Handledare
Annisa Triyanti (UU)
Andra granskare
Julia Thalmann (HRW)
Beskrivning
Utökat producentansvar (EPR) är en politisk strategi som innebär att producenterna hålls ekonomiskt och operativt ansvariga för de miljökonsekvenser som deras produkter medför under hela livscykeln.
I praktiken uppfattas dock EPR ofta som betungande på grund av komplexa och ofta föränderliga rapporteringskrav, splittrade nationella regler och betydande administrativa krav, vilket innebär en särskilt stor belastning för små och medelstora företag (SMF) eftersom dessa har mer begränsade resurser i form av tid, kompetens och medel.
Detta projekt undersöker hur digitala plattformar för regelefterlevnad kan hjälpa små och medelstora företag att omvandla krävande rapporteringsskyldigheter till en konkret möjlighet till hållbar tillväxt, och därmed förvandla regelefterlevnaden från en reaktiv och resurskrävande uppgift till en strategisk drivkraft för hållbarhet, samarbete och långsiktig konkurrenskraft.
Slutprodukt: Digital broschyr
UTMANING 7
Uppkomsten av tångodling i Thau-lagunen: Konsekvenser för en klimattålig vattenbruk.
Uppkomsten av tångodling i Thau-lagunen: Konsekvenser för en klimattålig vattenbruk.
Studenterna
, Camille Dedeaux, Phoebe Sacares, Maria Hämäläinen och Esra Nijman
en med intressenterna: Roland Thaler, Jean Peignon, Institutionen för vattenbruk, UM Long-life Training Centre, Université de Montpellier
Handledare
, Valerie Borrell och Geoffroy Lesage (UM)
Andra granskare
Tahmer Sharkawi (UM)
Beskrivning
Vattenbruket i Medelhavsområdet utsätts för allt större påfrestningar till följd av klimatförändringar och mänsklig påverkan.
Detta examensarbete fokuserar på Thau-lagunen, ett viktigt område för skaldjursodling i Occitanie (Frankrike), för att utvärdera om odling av tång kan bidra till ett anpassningsbart vattenbruk, diversifiering och långsiktig hållbarhet.
I samarbete med regionala intressenter och Montpellier-universitetets avdelning för livslångt lärande (SFC) tillämpade teamet en tvärvetenskaplig metod för att analysera de ekologiska, ekonomiska, styrningsmässiga och sociala förutsättningarna för tångodling. Resultaten visar att tångodling har en betydande potential men står inför osäkerhet kring regelverket och bristfällig samordning.
Projektet syftar till att inspirera och främja ett samarbete mellan lokala aktörer, samtidigt som det bidrar till det övergripande målet att skapa klimattåliga vattenbrukssystem.
Slutprodukter: De interaktiva produkterna syftar till att åtgärda brister i den gemensamma förståelsen och den splittrade samordningen mellan aktörerna inom vattenbrukssektorn.
UTMANING 8
Att överbrygga klyftan mellan vetenskapliga metoder och den verklighet som människor upplever på Mayotte
Att överbrygga klyftan mellan vetenskapliga metoder och den verklighet som människor upplever på Mayotte
Studenterna
, Elpida Kalamaraki, Greta Sievert, Harriet Pinto och Ines Ivanova
med intressenter Mathieu Bourgarel, The Lost Compass
Handledare
, Patricia Cucchi (UM)
Andra granskare
Annisa Triyanti (UU)
Beskrivning
Detta examensprojekt undersöker den bestående klyftan mellan den institutionella ”resiliensdiskursen” och de faktiska överlevnadsförhållandena på Mayotte.
Trots att Mayotte styrs av fransk lagstiftning och europeiska politiska ramverk präglas ön av extrem social sårbarhet, med utbredd fattigdom, informella bostäder, begränsad tillgång till grundläggande tjänster och rättslig osäkerhet.
Samtidigt är ön en global hotspot för biologisk mångfald där korallrev, mangroveskogar och lagunekosystem redan befinner sig nära sina ekologiska gränser.
Med cyklonen Chido (december 2024) som ett avgörande exempel visar projektet hur miljöhot inte skapar sårbarhet i sig, utan blottlägger och förstärker långvariga strukturella, institutionella och styrningsmässiga brister.
Genom fyra sammanlänkade analytiska dimensioner – sociala grundvalar, politiska institutioner, kuststyrning och bedömningar av biologisk mångfald – visar forskningen hur fragmenterad styrning på flera nivåer, kapacitetsbegränsningar och top-down-strategier hindrar en rättvis katastrofhantering och förhindrar att vetenskaplig kunskap omsätts i meningsfulla åtgärder.
Projektet, som genomförs i samarbete med The Lost Compass, hävdar i slutändan att resiliensen på Mayotte inte kan stärkas enbart genom akuta insatser, utan att det krävs att man tar itu med den strukturella sårbarheten och återuppbygger förtroendet mellan institutioner, ekosystem och samhällen.
Slutprodukter: En informationsrapport från en icke-statlig organisation med titeln ”Resiliens på Mayotte: Diskurser och vardagsverklighet” samt en interaktiv karta över engagemang.
UTMANING 9
: Den privata sektorns engagemang i hållbar förvaltning av betesmarker
: Den privata sektorns engagemang i hållbar förvaltning av betesmarker
Studenterna
, Paula Humann, Genevieve Sylvain, Bente Haukes, Miruna Denisa Ţiţ och Sophia Pascher
av intressenter: Sarah Toumi, Liv Angerer, Melissa Dachrodt, Emma Pistarino, FN:s konvention om bekämpning av ökenspridning (UNCCD)
Vägledare
Antoine Leblois, INRAE (Frankrikes nationella forskningsinstitut för jordbruk, livsmedel och miljö)
Andra granskare
Alexander Bönner (HRW)
Beskrivning
Betesmarker täcker över hälften av jordens landyta och försörjer cirka 500 miljoner boskapsuppfödare världen över, samtidigt som de tillhandahåller viktiga ekosystemtjänster och utgör grunden för globala värdekedjor inom boskapsuppfödning.
Ändå hör betesmarkerna till de mest förstörda och underfinansierade ekosystemen i världen och utsätts för allt större påfrestningar till följd av klimatförändringar, markförstöring och fragmenterad styrning. I samarbete med FN:s konvention för bekämpning av ökenspridning undersöker denna Capstone Challenge hur en hållbar förvaltning av betesmarker kan stärkas genom att mobilisera engagemang från den privata sektorn tillsammans med aktörer från den offentliga sektorn och lokalsamhällen. Den fokuserar på offentlig-privata partnerskap, naturbaserade lösningar och aggregeringsmekanismer som potentiella vägar för att möjliggöra återställande, motståndskraft och rättvisa försörjningsmöjligheter.
Fallstudier av värdekedjorna för mongolisk kashmir och nötkött från Sahel förankrar analysen i verklig politik och belyser investeringsutmaningarna när det gäller global markförstöringsneutralitet (SDG 15.3).
UTMANING 10
Inkluderande naturvård i Greater Kruger National Park
Inkluderande naturvård i Greater Kruger National Park
Studenterna
Sam Wiegers, Nina Schröder, Grace Fratello-Hakim och Leon Mueller
en med intressenterna: Armanda Bastos, Universitetet i Pretoria
Vägledare
Patrick Wall (TCD)
Andra granskare
. Théophile Munyangeyo (TCD)
Beskrivning
De djupgående historiska orättvisorna i samband med kolonialismen och apartheid har berövat samhällena kring Kruger National Park i Sydafrika deras ursprungliga mark, vilket har avskärmat dem från många av naturens fördelar.
Detta har skapat en kultur av ”fästningsbevarande”, där det lokala samhället betraktas som utomstående istället för att integreras i bevarandearbetet.
Traditionell ekologisk kunskap har odlats i generationer och ger ovärderliga insikter i den lokala biologiska mångfalden; denna kunskap riskerar dock att gå förlorad.
Genom deltagande metoder, såsom deltagande kartläggning, Photovoice och transektvandringar, kartläggs därför den traditionella kunskapen av medlemmar i Mnisi-samhället, med fokus på ungdomar och äldre. I slutändan syftar dokumentationen av denna miljöhistoria och integreringen av kunskapen i moderna naturvårdsinsatser till att främja inkludering i nationalparken.
Slutprodukter:
- Webbplats: Ett av resultaten har blivit en webbplats. På denna webbplats finns alla visuella resultat som har samlats in under forskningsprojektet. Den fungerar också som ett lättillgängligt verktyg som alla berörda parter kan använda för sina egna marknadsföringsändamål. Webbplatsen innehåller:
– En kortfattad beskrivning av forskningen och metodiken
– Ett bildgalleri från Photovoice-projektet: Verktygslådan för Photovoice syftar till att nå framtida forskare vid Hans Hoheisen Wildlife Research Station, till exempel kommande Charm-EU-kohorter. Den innehåller vägledning om Photovoice-metoden, nödvändigt material och de lärdomar som vi som forskarteam har dragit under projektets gång. Sammantaget syftar det till att skapa långsiktighet för mer samhällsdrivna och deltagarbaserade visuella metoder samt lokalt ägarskap av forskningen.
– Ett bildgalleri med samhällskartorna
– Broschyrerna med allt innehåll specifikt för Sigagule och Thorndale, som har skräddarsytts ännu mer för att intressenterna ska kunna använda dem i sina egna marknadsföringssyften: två digitala broschyrer visualiserar resultaten från Photovoice-projektet och Transect Walks i Sigagule och Thorndale. De visar ungdomarnas uppfattningar om naturen och lokalkunskapen genom foton och berättelser. Detta material har skapats som kommunikationsmaterial som kan användas för olika ändamål: 1. som ett verktyg för insamling av medel till de två lokala organisationerna, 2. som utbildningsmaterial för en bredare publik, t.ex. för internationella turister, Och 3. i slutändan med målet att dokumentera och bevara traditionell ekologisk kunskap (TEK).
– Transect-vandringarna: Dessa interaktiva berättelsekartor kombinerar berättelser, kunskap och fotografier på en lokal karta och gör det möjligt för betraktaren att virtuellt vandra genom vardagen hos en medlem i det lokala samhället. Genom att digitalisera dessa två resultat bevaras den platsbundna kunskapen och når en bredare publik bestående av både lokalbefolkning och internationella besökare.
- Affisch om Manyeletis samhällen och vilda djur: Denna affisch har utformats för att tillgodose behoven hos intressenterna i Manyeleti-viltreservatet. Den belyser Manyeletis historia och dess relation till de omgivande samhällena, såsom Thorndale. Den syftar också till att informera om inkluderande naturvård och gemensam förvaltning.
- Tvåspråkiga broschyrer i trefald för intressenterna vid utbytesymposiet: De tvåspråkiga broschyrerna i trefald togs fram och delades ut vid utbytesymposiet som en lättillgänglig sammanfattning av forskningsprocessen och resultaten, samt för att lyfta fram alla röster som bidragit till resultaten. För att tillgodose den mångfacetterade publiken av intressenter fanns broschyrerna tillgängliga på xitsonga och engelska.
- Symposium för kunskapsdelning: Detta avslutande möte med intressenterna samlade medlemmar från lokalsamhället, ungdomar som deltagit i projektet, viktiga bärare av traditionell kunskap, företrädare för icke-statliga organisationer och det lokala stamrådet. Under symposiet presenterade forskargruppen forskningsresultaten, deltagarna i forskningsprojektet visade upp sina alster genom fotogallerier, och tillsammans firade vi resultatet. Forskningsdeltagarna fick möjlighet att åka på en safari genom Manyeleti, och en gemensam lunch intogs med alla intressenter som deltagit i forskningen. Videon som länkas nedan fångar ögonblicken av gemensamt kunskapsutbyte och gemenskap.

















