Inom den europeiska högskoleutbildningen kräver nya trender, såsom hybridundervisning, utmaningsbaserade läroplaner och tvärvetenskapligt samarbete, att lärare reflekterar mer systematiskt över sin undervisningspraxis.

Europeiska unionens senaste förordningar och initiativ slår fast att kollegial observation och lärarreflektion är av avgörande betydelse för att höja utbildningskvaliteten i medlemsstaterna. I den strategiska ramen för det europeiska utbildningsområdet (2021–2030) rekommenderas aktivt att undervisningskvaliteten ska förbättras genom samarbete, kollegialt lärande och digital innovation, vilket även framgår av Europeiska kommissionens standarder för undervisning och lärarutbildning, som stöder dessa metoder bland lärare. Dessutom framhåller DIGI-HE-undersökningsrapporten och EUA:s policyinlägg att kollegialt lärande och självreflektion är avgörande för framgångsrika digitalt förstärkta undervisningsstrategier och för att förbättra program som Erasmus+.

Därför är integreringen av kollegial observation och reflekterande undervisningsmetoder inte bara något som uppmuntras, utan också avgörande för att uppfylla EU:s direktiv och främja kontinuerlig yrkesutveckling inom utbildningsväsendet. Verktygslådan för reflekterande praktik bygger på två kompletterande ramverk:   

• ”The Writerly Framework”, som ser eleverna som aktiva skapare av mening snarare än passiva mottagare. Det uppmuntrar lärare att utforma lärandemiljöer som sätter handlingskraft, tolkning och gemensamt skapande av kunskap i förgrunden.  

• Brookfields fyra perspektiv för kritisk reflektion ( Brookfield, 2017), som bygger på tanken att undervisning av hög kvalitet uppstår när lärare granskar sin praktik utifrån elevernas upplevelser, kollegornas uppfattningar, egna erfarenheter och teoretiska perspektiv. Detta tillvägagångssätt med flera perspektiv främjar ett öppet och icke-defensivt förhållningssätt till återkoppling och fördjupar den pedagogiska medvetenheten.