Hackathon i Barcelona: hur man bättre kan integrera inkludering och interkulturalitet i inlärningsprocessen

Hackathon i Barcelona: hur man bättre kan integrera inkludering och interkulturalitet i inlärningsprocessen

Den 15–19 juli anordnades en hackathon i Barcelona, där lärare från masterprogrammet ”Global challenges for Sustainability” samlades för att arbeta med innovativa förbättringar av masterprogrammet.

GCS Hackathon 2024 i Barcelona

Med fokus på inkludering och globala perspektiv gav en workshop i två delar cirka 40 deltagare från universiteten inom CHARM-EU-alliansen möjlighet att reflektera över sin egen undervisning och därmed hitta nya vägar till förbättring.

”Det finns olika undervisningsstilar och olika inlärningsstilar: vi måste anpassa dem efter varandra”, hävdade Cati Jerez Paredero med bestämd röst. Hon är koordinator för Barcelonas universitets stödprogram för flyktingar och personer från konfliktområden samt medlem i kontoret för mångfald, jämlikhet och inkludering inom CHARM-EU-alliansen, när hon talade till lärarkåren på masterprogrammet ”Global challenges for Sustainability”. Hennes workshop hölls under ett hackathon som syftade till att förbättra masterprogrammet och utforma dess nya utökade version, som år 2025 kommer att omfatta alla nio partneruniversiteten. Detta är helt logiskt: att integrera inkludering och globala perspektiv i undervisningen är en del av de förbättringar som både studenter och lärare förväntar sig. Därav vikten av att hjälpa lärarna att bättre förstå vad de redan gör i detta avseende och vad de kan göra för att förbättra det ytterligare.

Behovet av anpassning

”Man måste vara medveten om vad man redan gör”, förklarade Jerez Paredero samtidigt som hon betonade vikten av”anpassningsförmåga och flexibilitet”. Deltagarna i workshopen ombads därefter att lista sina förväntningar och kunskaper om Universal Design for Learning (UDL), vilket ledde till en första öppen diskussion om vikten av att redan från början ta hänsyn till elevernas mångfald (kulturell och ekonomisk bakgrund, funktionsnedsättningar, genusfrågor…) och deras behov.”Vi måste anpassa oss och tillhandahålla olika typer av material för att visa dem”, betonade hon. Utifrån huvudtanken om att ge alla studenter lika möjligheter att lära sig redogjorde Cati Jerez Paredero för de centrala principerna inom UDL och hur dessa kan anpassas till masterprogrammet, med fokus på representation, uttryck och engagemang. Hon tog även upp hur detta påverkar hur information förmedlas till studenterna, hur dessa studenter bedöms och hur de uppmanas att delta. Efter entusiastiska och livliga diskussioner mellan deltagarna, som utbytte idéer och verktyg, sammanfattade Cati:”Ni vet mer än ni tror, ni gör redan en hel del saker. Ni måste bara vara medvetna om det. För det finns det många verktyg tillgängliga. Kom ihåg att en vägkarta eller en mall aldrig skapas enbart för en enda typ av person.”

Med fokus på ”gränsöverskridande och interkulturellt lärande”, en av de viktiga pedagogiska principerna inom CHARM-EU, utgjorde workshopens andra del ytterligare ett steg framåt mot att förbättra undervisningsprocessen. Syftet var att bättre integrera dessa principer – som är ganska svåra att utvärdera – i modulerna. Yuanfei Huang, en av facilitatorerna för arbetssessionen och pedagog vid universitetet i Montpellier, inledde med en sammanfattande introduktion om globala mångfacetterade perspektiv:”Genom att presentera olika perspektiv och berättelser förbättrar ett globalt perspektiv inte bara inlärningsprocessen utan förser också studenterna med de färdigheter de behöver för att klara sig och lyckas i ett samhälle där gränsöverskridande samarbete är normen.”

Samverkan med den globala södern

Detta visar alltså hur komplext det var att arbeta med detta eller till och med att definiera det konkret. De viktigaste fördelarna med det globala perspektivet äratt ”främja kulturell förståelse, stimulera kritiskt tänkande och utveckla språkkunskaper”. Allt detta leder till att studenter (och blivande yrkesverksamma) kan samarbeta över gränserna, se helhetslösningar och få en värdefull ingång till förståelsen av andra kulturer. I små grupper utmanades lärarna från CHARM-EU-universiteten att dela med sig av goda exempel på hur man kan integrera reflektion kring interkulturella kompetenser, men också att fastställa vilka aktiviteter som kan hjälpa studenterna att inse att de aktivt deltar i undervisningen. Genom att använda metoder från design thinking kunde lärarna dessutom dela, diskutera och kombinera sina idéer samt analysera hur fallstudier bäst kan användas, nödvändigheten av att samarbeta med internationella kollegor (lärare eller intressenter) samt möjligheter till utbyte. Därmed visades till exempel behoven och fördelarna med ökad interaktion med den globala södern.

Interkulturalitet och komplexiteten i de globala utmaningarna

En sådan workshop, som hölls tillsammans med lärare från så många olika europeiska länder inom CHARM-EU-alliansen, visade på vikten av interkulturalitet i utformningen av själva masterprogrammet. Efter workshopen analyserade Yuanfei Huang för oss fördelarna med detta för studenterna:”Interkulturalitet är ett centralt värde inom CHARM-EU, som är djupt kopplat till mångfald. Särskilt inom masterprogrammet ’Globala utmaningar inom hållbarhet’. Masterprogrammet ger studenterna minst tre möjligheter att utveckla sitt interkulturella tänkande. För det första genom att arbeta med ett globalt ämne. För det andra kan samarbetet med studiekamrater, lärare och föreläsare med olika bakgrunder, discipliner eller kulturer hjälpa dem att utveckla interkulturella färdigheter i en professionell miljö. För det tredje är rörlighet avgörande, eftersom det kräver att de utforskar ett ämne ur olika perspektiv och ser hur samma frågor hanteras i andra regioner. Vårt slutmål är att hjälpa dem att få en bättre förståelse för komplexiteten i arbetet med globala utmaningar.”