Denna kurs erbjuder en engagerande och lättillgänglig introduktion till internationaliseringen av den högre utbildningen. Studenterna kommer att utforska globala trender och teorier som präglar internationaliseringen och reflektera över sina egna erfarenheter som studerande i gränsöverskridande sammanhang. Genom interaktiva lektioner, gruppdiskussioner och mindre forskningsprojekt kommer deltagarna att få insikt i hur internationaliseringen fungerar på global, institutionell och individuell nivå, samtidigt som de bidrar med sina egna perspektiv och exempel från verkliga sammanhang.
Kursen syftar till att ge en översikt på introduktionsnivå, men ändå begreppsmässigt fördjupad, över de viktigaste trenderna och utvecklingen inom internationaliseringen av den högre utbildningen. Den riktar sig till studenter som är intresserade av att förstå detta dynamiska område, däribland de som redan har internationell akademisk erfarenhet.
Deltagarna kommer att granska de dominerande teoretiska ramverken som ligger till grund för internationaliseringen, däribland grundläggande teorier samt heltäckande, kritiska och genomtänkta internationaliseringsstrategier. Kursen syftar till att utveckla en nyanserad förståelse för den komplexa dynamik som präglar internationaliseringsinitiativ – däribland transnationellt online-lärande, där deltagarna själva kommer att spela en aktiv roll. Dessutom uppmuntras studenterna att agera som medskapare av kunskap genom att dela med sig av sina erfarenheter, goda exempel och illustrativa fall som ger liv åt det teoretiska innehållet.
Kursen erbjuder en strukturerad genomgång av internationaliseringsprocesser på flera nivåer:
● Makronivå: globala och regionala trender som påverkar internationaliseringen av den högre utbildningen, med särskilt fokus på det europeiska området för högre utbildning;
● Mesonivå: institutionella processer och tillvägagångssätt, såsom internationalisering utomlands, på hemmaplan och på distans;
● Mikronivå: individuella erfarenheter och erfarenheter hos olika intressenter, däribland akademisk personal, administrativ personal och studenter, samt relaterade lärandemål.
Under introduktionsmötet kommer viktiga begrepp att förklaras och studentgrupper att bildas inför ett uppdrag som sträcker sig över hela terminen. Varje grupp ska välja ett gemensamt ämne för ett mindre forskningsprojekt, där en kort litteraturöversikt kombineras med en eller två pilotintervjuer per gruppmedlem. Med undantag för det första och sista mötet kommer lektionerna att följa ett ”flipped classroom”-format: studenterna förbereder sig genom att läsa på i förväg och delta i diskussioner. Det sista mötet kommer att bestå av grupppresentationer och reflektioner över inlärningsprocessen.
Vid kursens slut ska deltagaren kunna:
Kunskaper
● Förstå centrala teorier och modeller för internationaliseringen av högre utbildning, däribland omfattande, kritisk och intelligent internationalisering.
● Identifiera och beskriva trender på makro-, meso- och mikronivå som påverkar internationaliseringsprocesserna.
● Förstå vilken roll olika intressenter (studenter, personal, institutioner, beslutsfattare) spelar för att forma resultaten av internationaliseringen.
Färdigheter
● Analysera internationaliseringsprocesser ur jämförande och transnationella perspektiv.
● Förhålla sig kritiskt till akademisk litteratur och koppla teori till exempel från verkligheten.
● Genomföra småskalig forskning som kombinerar litteraturgenomgång och pilotintervjuer.
● Presentera resultat tydligt och effektivt både skriftligt och muntligt.
● Samarbeta effektivt i internationella och interkulturella gruppsammanhang.
Attityder
● Visa öppenhet, nyfikenhet och respekt för olika perspektiv och utbildningssammanhang.
● Reflektera kritiskt över personliga och kollektiva lärandeupplevelser.
● Ta en aktiv roll som medskapare av internationella lärandemiljöer.
● Värdesätta etiskt medvetande, inkludering och ömsesidigt lärande inom internationell högre utbildning.
– Beelen, J., & Jones, E. (2015). Att omdefiniera internationalisering på hemmaplan. I A. Curaj, L. Matei, R. Pricopie, J. Salmi och P. Scott (red.): The European Higher Education Area (s. 59–72.). Springer International Publishing. https://doi.org/10.1007/978-3-319-20877-0_5
– Choudaha, R. (2017). Three waves of international student mobility (1999–2020). Studies in Higher Education, 42(5), 825–832. https://doi.org/10.1080/03075079.2017.1293872
– de Wit, H., Hunter, F., Howard, L., Egron-Polak, E. (2015). Internationalisation of Higher Education. https://doi.org/10.2861/6854
– de Wit, H. & Altbach, P. G. (2020). Internationalisering inom högre utbildning: globala trender och rekommendationer för framtiden. Policy Reviews in Higher Education, 5(1), 28–46. https://doi.org/10.1080/23322969.2020.1820898
– Hudzik, J. K. (2011). Omfattande internationalisering: Från koncept till handling. NAFSA: Association of International Educators. https://shop.nafsa.org/detail.aspx?id=116E
– Knight, J. (2012). Begrepp, motiveringar och tolkningsramar inom internationaliseringen av högre utbildning. I The SAGE Handbook of International Higher Education (27–42). SAGE Publications, Inc. https://doi.org/10.4135/9781452218397.n2
– Leask, B. (2015). Internationalisering av läroplanen. Internationalizing the Curriculum, 1–198. https://doi.org/10.4324/9781315716954/internationalizing-curriculum-betty-leask
– Mittelmeier, J., Rienties, B., Gunter, A., Raghuram, P. (2021). Att konceptualisera internationalisering på distans: En ”tredje kategori” av universitetsinternationalisering. Journal of Studies in International Education, 25(3), 266–282. https://doi.org/10.1177/1028315320906176
– OECD. (2022). Trender som formar utbildningen 2022. OECD. https://doi.org/10.1787/6AE8771A-EN
– Yemini, M., och Sagie, N. (2015). Forskning om internationalisering inom högre utbildning – en explorativ analys. Perspectives: Policy and Practice in Higher Education, 20(2–3), 90–98. https://doi.org/10.1080/13603108.2015.1062057
Individuellt arbete, pararbete och grupparbete med hjälp av olika elevcentrerade inlärningsmetoder
Studieutdrag