Historieböckerna om Europeiska unionen är fyllda av kriser – krisen med de tomma stolarna i mitten av 1960-talet, den ekonomiska krisen och dess europeiska konsekvenser under 1970-talet, den brittiska budgetkrisen under 1980-talet, och listan skulle kunna fortsätta. Under de senaste åren har EU dock upplevt flera parallella kriser – konflikten i Ukraina som förstörde idén om det östliga partnerskapet och som för närvarande tycks ha utvidgats till en konflikt mellan Nato och Ryssland, krisen i den institutionella strukturen, problem med legitimitet och allmänhetens förtroende, problem med ledarskapet samt de uppenbara kriserna kring euron, Brexit, migrationen och den senaste COVID-19-krisen.
Kursen ger en översikt över de aktuella krisområdena utifrån aktuell samhällsvetenskaplig litteratur och politiska analyser och syftar till att ge en inblick i både orsakerna till kriserna och möjliga vägar ut ur dem.
Kursen kommer att bygga på studenternas bidrag och diskussioner. Eftersom studenterna kommer från olika EU-medlemsstater kan gruppen få insikter från olika EU-länder om EU:s krisområden.
1. Euroskepsis + legitimitetskris
2. Värderingar i EU – befinner sig demokratin i kris i medlemsstaterna?
3. Ledarskapskris i EU – Tysklands och Frankrikes roll
4. Den europeiska ekonomiska modellen i kris – Draghis plan
5. Upplösning? Brexit och teorier om upplösning
6. Migrationskris
7. Kriget i Ukraina
8. EU i världen – strategisk autonomi?
9. Utvidgningskrisen – vilka länder kommer att ansluta sig till EU och när?
10. Historien om EU:s kriser och EU:s framtid.
När kursen är avslutad kommer deltagaren att kunna diskutera de olika krisområdena inom Europeiska unionen, identifiera konsekvenserna för respektive medlemsstat och förstå de utmaningar som dessa medför för andra människor och länder.
Det vore bra om deltagarna hade viss förkunskap om Europeiska unionen (främst dess historia och institutioner), men det är inte ett krav.
Bijsmans, P. (2020). Euroskepticism, a multifaceted phenomenon. I Oxford Research Encyclopedia of Politics, Oxford University Press. https://doi.org/10.1093/acrefore/9780190228637.013.1062
Michael Blauberger & Ulrich Sedelmeier (2025) Sanktioner mot demokratisk tillbakagång i Europeiska unionen: transnationell betydelse, negativa mellanstatliga spridningseffekter och politisk förändring, Journal of European Public Policy, 32:2, 365–391, DOI: 10.1080/13501763.2024.2318483
Henriette Müller & Femke A. W. J. Van Esch (2020) Den omstridda karaktären hos det politiska ledarskapet i Europeiska unionen: konceptuell och metodologisk ömsesidig befruktning, West European Politics, 43:5, 1051–1071, DOI: 10.1080/01402382.2019.1678951
Lucas Schramm & Ulrich Krotz (2024) Ledarskap i europeisk krispolitik: Frankrike, Tyskland och den svåra strävan efter regional stabilisering och integration, Journal of European Public Policy, 31:5, 1153–1178, DOI: 10.1080/13501763.2023.2169742
PATBERG, Marcus: (2021): Den demokratiska ambivalensen i EU:s upplösning: En kartläggning av kostnader och fördelar. Swiss Political Science Review 27(3): 601–618 doi:10.1111/spsr.12455
Tara Varma och Sophie Roehse: Understanding Europe’s turn on migration. Brookings Institute, 2025.
Niemann, A., & Zaun, N. (2023). Introduction: EU external migration policy and EU migration governance: introduction. Journal of Ethnic and Migration Studies, 49(12), 2965–2985. https://doi.org/10.1080/1369183X.2023.2193710
Davide Genini, Hur kriget i Ukraina har förändrat EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik, Yearbook of European Law, 2025;, yeaf003, https://doi.org/10.1093/yel/yeaf003
Claudia Wiesner, Michèle Knodt (2023) (red.) Kriget mot Ukraina och EU inför nya realiteter. Palgrave Macmillan. https://doi.org/10.1007/978-3-031-35040-5 Kapitel 6.
Studentpresentationer, grupparbete (beroende på gruppens storlek), debatt.
Studieutdrag