Under kursen kommer studenterna att lära sig de grundläggande begreppen inom terminologi, liksom principerna för termbildning och termmatchning. De kommer att utforska vikten av en enhetlig termhantering både i enspråkig och flerspråkig kommunikation. Dessutom kommer studenterna att få en introduktion till de grundläggande begreppen, tillämpningarna och verktygen inom terminologihantering. Studenterna kommer även att lära sig om manuell och automatisk termutvinning, principerna för att sammanställa terminologidatabaser samt datorprogram som är användbara för terminologihantering. Kursen är användbar för alla ämnesområden.
Att de tidsmässiga och rumsliga gränserna för fackkommunikationen har upplösts, samt att dokument på olika språk skapas oberoende av varandra, kräver att fackpersoner ägnar särskild uppmärksamhet åt användningen av de termer som är karakteristiska för facktexter. Den terminologi som är specifik för respektive ämnesområde samt vardagliga ord som används som terminologi i den aktuella texten spelar en viktig roll för att förmedla det relevanta informationsinnehållet och säkerställa textens sammanhang. Att säkerställa terminologisk konsekvens bidrar till en tydlig kommunikation på ett eller flera språk inom den aktuella disciplinen. Att säkerställa terminologisk konsekvens inom en text samt mellan dokument som är skrivna på samma eller olika språk om samma ämne främjar effektiv kommunikation och målinriktad informationssökning. Därför är det oundgängligt att fackpersonerna är väl förtrogna med terminologin inom sitt respektive ämnesområde, dess särdrag och reglerna för dess användning. Målet med kursen är att förmedla denna kunskap.
Kursens innehåll:
Läranderesultat
Förmåga
Efter avslutad kurs ska studenterna kunna:
Inställning
Efter avslutad kurs kommer studenten att:
Självständighet och ansvar
Efter avslutad kurs kommer studenten att:
Kompetens
Efter avslutad kurs kommer studenten att:
Introduktion till terminologi
Att de tidsmässiga och rumsliga gränserna för facklig språkkommunikation har upplösts och att dokument på olika språk uppstår oberoende av varandra kräver att yrkesutövare ägnar särskild uppmärksamhet åt användningen av termer som kännetecknar facktexter. Ämnesspecifik terminologi och vardagliga ord som blir terminologiserade inom en viss text spelar en viktig roll för att förmedla rätt informationsinnehåll och säkerställa textens sammanhang. Att säkerställa terminologisk konsekvens bidrar till en tydlig enspråkig och flerspråkig kommunikation inom yrket. Att säkerställa terminologisk konsekvens inom en given text, samt mellan dokument som är skrivna på samma eller olika språk om samma ämne, bidrar till att säkerställa effektiv kommunikation och informationssökning. Följaktligen är det avgörande att yrkesutövare inom varje disciplin är väl förtrogna med terminologin inom sitt eget område, dess särdrag och de regler som styr dess användning. Kursen syftar till att förmedla denna kunskap.
Kursens innehåll:
Lärandemål:
Förmåga
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
Attityd
Efter avslutad kurs ska studenten:
Självständighet och ansvar
Efter avslutad kurs ska studenten:
Kompetens
Efter avslutad kurs ska studenten:
Vid kursens slut ska deltagaren kunna:
– identifiera och skapa termer inom sitt eget ämnesområde,
– extrahera termer från olika dokument med hjälp av manuella metoder och digitala verktyg,
– tillämpa grundläggande terminologiska principer i enspråkiga och flerspråkiga sammanhang,
– utarbeta dokument på sitt modersmål och på ett främmande språk i enlighet med principen om terminologisk konsekvens, främst inom sitt eget ämnesområde men även inom andra ämnesområden, samt
– söka fram, sammanställa och underhålla terminologiska databaser som är anpassade till olika specialiseringsområden.
Cabré, M. T. 1998. Terminologi. Teori, metoder och tillämpningar. (Terminologi och lexikografi – forskning och praktik I). Amsterdam, Philadelphia: John Benjamins.
Fischer, M. 2018. Terminologi och översättning. Ett urval av studier inom terminologiteori och översättningsvetenskap. Pécs: Institutio. Tillgänglig: http://inyk.bme.hu/kutatas/Fischer_Terminologia_es_Forditas.pdf
Fóris Á. 2005. Frågan om terminologisk norm och ekvivalens vid översättning av tekniska texter. Fordítástudomány 7 (2). 41–53. Tillgänglig: https://epa.oszk.hu/04100/04125/00002/pdf/EPA04125_forditastudomany_2005_2_041-053.pdf
Arbetsgruppen för terminologi inom Konferensen för de europeiska staternas översättningstjänster (CST). 2014. Rekommendationer om terminologi. Bern: Konferensen för de europeiska staternas översättningstjänster, arbetsgruppen ”Terminologi och dokumentation”. Tillgänglig på: https://www.bk.admin.ch/bk/de/home/dokumentation/sprachen/publikationen-zur-terminologie.html
Konferensen för de europeiska staternas översättningstjänster (KÜDES). 2018. Rekommendationer för terminologiarbetet. Bern: Schweiziska förbundskansliet, avdelningen för terminologi. Tillgänglig på: https://www.bk.admin.ch/bk/de/home/dokumentation/sprachen/publikationen-zur-terminologie.html
Seidl-Péch O. 2018. Vilka principer ska ligga till grund för undervisningen i terminologi inom facköversättarutbildningen? PORTA LINGUA 2018. 153–163. Tillgänglig: http://real.mtak.hu/120764/1/PortaLingua-2018_spo.pdf
Sermann E., Seidl-Péch o., Kóbor M. 2022. Översättarens terminologiska uppgifter. Erfarenheter från ett samarbetsprojekt om terminologisk utdragning. Porta Lingua 2022/1. 17–23. Tillgänglig: http://real.mtak.hu/144426/1/PL2022_1_Sermann_Seidl-Pech_Kobor_17-23.pdf
Tamás D. M. 2014. Om terminologiska frågor vid översättning av ekonomiska facktexter. Avhandlingar i översättningsvetenskap I. Budapest: ELTE BTK, Institutionen för översättar- och tolkutbildning. 15–48. Tillgänglig: http://mek.oszk.hu/19100/19168/19168.pdf
Studieutdrag