Miljöhistorisk forskning inleddes på 1960-talet för att tolka mänsklighetens historia ur både historiska och ekologiska perspektiv. Det främsta målet är att studera förhållandet mellan den fysiska och den biologiska miljön i tidigare mänskliga samhällen. Inledningsvis kommer vi att göra en översikt över hur miljöhistorien betraktar processer inom de discipliner och underdiscipliner som har utvecklats. Kursens andra tematiska del handlar om en granskning av de viktigaste typerna av data som används inom miljöhistorisk forskning. Under lektionerna kommer vi att diskutera vetenskapliga, arkeologiska och historiska källor och hur de används för att rekonstruera historiska miljöer, klimat och interaktioner mellan människa och natur. Den tredje huvudgruppen av lektioner ägnas åt diskussioner kring fallstudier. Ibland och på vissa platser visar samhällen flexibilitet och motståndskraft inför klimatfluktuationer eller mänskligt orsakade förändringar som påverkar den omedelbara miljön. Vid andra tillfällen och på andra platser kan små fluktuationer eller kortsiktiga lösningar på miljöförändringar innebära en katastrof för befolkningens försörjningsgrund, eventuellt med långsiktiga konsekvenser. Varje lektion kommer att presentera sårbarhets- och anpassningsstrategier i samband med status, förändring och kris genom exempel från ungefär de senaste två årtusendena.

Kursmål

Kursen ger en introduktion till de viktigaste begreppen och frågeställningarna inom global miljöhistoria. Vid kursens slut ska studenterna ha en grundläggande förståelse för de centrala teman inom miljöhistorien och kunna sätta dessa i ett kritiskt och jämförande sammanhang med dagens globala miljöförändringar.

Kursens mål är att ge en inblick i hur klimat och miljö påverkar olika aspekter av människans tillvaro, såsom jordbruk och försörjning, sjukdomar och hälsa m.m., och omvänt att belysa hur människans jordbruks-, industri- eller militära verksamhet har förändrat landskapet och därmed satt igång eventuellt oförutsedda a