Den tropiska regnskogens anmärkningsvärda motståndskraft

28 april 2026

Regnskog som avverkats för jordbruksändamål kan återhämta sig: träd och djur återvänder. Detta visar en ny studie som publicerats i tidskriften ”Nature”; forskare från Biocentret i Würzburg har deltagit i studien.

I de tropiska regnskogarna lever nästan två tredjedelar av alla ryggradsdjursarter och tre fjärdedelar av alla trädarter: de utgör det artrikaste landekosystemet på jorden.

Över hälften av dessa mångfaldiga regnskogar har dock redan avverkats, och deras areal fortsätter att minska drastiskt, främst för jordbruksändamål. Finns det någon möjlighet till återväxt, och kan inte bara träden utan även den unika mångfalden av tusentals djurarter återvända till de avverkade områdena?

Svaret är förvånansvärt entydigt och uppmuntrande positivt: träden växer snabbt tillbaka på jordbruksmark så snart markanvändningen upphör. Även en mångfald av djurarter återetablerar sig.

Den biologiska mångfalden återhämtade sig till över 90 % av sin ursprungliga nivå inom 30 år. Under denna period återkom så mycket som tre fjärdedelar av de djur- och växtarter som är typiska för primärskog.

Detta rapporteras av forskargruppen Reassembly, som finansierats av den tyska forskningsstiftelsen (DFG) (www.reassembly.de), i den ledande tidskriftenNature. Forskargrupper under ledning av professorerna Thomas Schmitt och Jörg Müller från Biocentret vid Würzburgs universitet har bidragit till publikationen.

Studien genomfördes i nordvästra Ecuador

Gruppens slutsatser gäller åtminstone för undersökningsområdet i Chocó, i nordvästra Ecuador. I denna region finns det fortfarande några få områden med orörd primärskog och större områden med sekundärskog. Dessa utgör en tillflyktsort för de många djur- och växtarter som återvänder.

Forskare från över 30 universitet och institutioner har för första gången genomfört en detaljerad studie av den naturliga återväxten hos 16 olika grupper av organismer (djur-, växt- och bakteriearter) längs en återväxtgradient.

Totalt jämfördes 62 områden, vilka alla har skyddats i flera decennier av naturvårdsorganisationen Jocotoco och ingår i ett stort naturreservat: aktivt utnyttjade betesmarker och kakaoodlingar, sekundärskogar i olika åldrar som tidigare användes som betesmarker och odlingar, samt orörda primärskogar.

Regnskogens motståndskraft har för första gången bevisats empiriskt

HuvudförfattarenTimo Metzgenomförde och sammanfattade de omfattande analyserna inom ramen för sin doktorandutbildning vid Tekniska högskolan i Darmstadt.

Han betonar: ”Regnskogarna, som komplexa ekosystem och artrika samhällen, uppvisar en anmärkningsvärd motståndskraft och förmåga att återgå till sitt ursprungliga tillstånd. Denna stabilitet har ofta modellerats teoretiskt, men har hittills inte kunnat påvisas utifrån så omfattande empiriska data.”

HuvudförfattarenNico Blüthgenär professor i ekologi vid TU Darmstadt, talesperson för forskargruppenReassemblyoch tidigare student vid universitetet i Würzburg. Han tog initiativet till studierna tillsammans med dr Martin Schaefer, chef för den ecuadorianska naturvårdsorganisationen ”Jocotoco”.

Nico Blüthgen betonar: ”De många djurarter som snabbt återvänder drar inte bara nytta av skogens återväxt, utan är också dess viktigaste aktörer: fladdermöss, apor och andra däggdjur, liksom fåglar, för med sig trädfrön tillbaka till de avverkade områdena; gödselbaggar gräver ner fröna i jorden; och hundratals andra djurarter säkerställer pollineringen.”

Martin Schaefertillägger: ”Våra resultat, som visar att 75 procent av artsammansättningen och 90 procent av artmångfalden återhämtar sig av sig själva inom loppet av en enda mänsklig generation, visar hur effektivt vi kan skydda naturen. Genom att köpa och skydda mark kan vi bevara livets mångfald och grunden för våra samhällen – jord, vatten och pollineringen av de växter som utgör grunden för vår livsmedelsförsörjning.”

Bidrag från Biocentret vid Würzburgs universitet

Totalt 41 kollegor, främst från Tyskland och Ecuador, kunde bidra med sin expertis till en undersökning av över 8 500 arter – en undersökning som hittills är unik i sitt slag.

ProfessorThomas Schmittvid avdelningen för djurökologi och tropisk biologi vid universitetet i Würzburg och hans team har bidragit till utvärderingen av dyngbaggar med hjälp av dyng- och doftfällor.

Ett annat forskarteam kring professorJörg Müller vid avdelningen för bevarandebiologi och skogsekologi i Würzburg bidrog till denna forskning genom att använda akustiska metoder, kamerafällor, artificiell intelligens samt identifiering av insektssamhällen med hjälp av genetiska artsanalyser. ”Med dessa nya metoder kan vi snabbt utvärdera den biologiska mångfalden hos fåglar, däggdjur, grodor och insekter – liksom deras återhämtning – även i den extremt artrika tropiska skogen, på en helt ny nivå”, förklarar Jörg Müller.

”Vi kommer att fortsätta utveckla denna forskning under de kommande fyra åren och därmed stödja Jocotoco i dess bevarandearbete i hela Ecuador. Användningen av artificiell intelligens hjälper oss att utvidga effektiva bevarandeinsatser”, sade Müller.

Rörliga djur återvänder relativt snabbt

Hittills har olika studier i Central- och Sydamerika tydligt visat att det tar över 100 år för trädens ursprungliga mångfald och biomassa att återhämta sig fullt ut.

För de flesta djurarter var det dock tidigare i stort sett okänt om och hur snabbt de kunde återhämta sig. Den nya studien visade på tydliga skillnader mellan olika artgrupper: medan vissa rörliga djurgrupper återhämtade sig inom bara några år, tar det mycket längre tid för samhällen av ryggradslösa djur i lövskiktet eller bakterier i jorden jämfört med trädslag.

En jämförelse mellan betesmarker och kakaoplantager visade att återväxttiden var kortare för de senare. Eftersom plantageträden lämnas kvar på plats finns det redan i de tidiga stadierna skuggande träd och lövverk, istället för de mycket konkurrenskraftiga betesgräsen.

Det är fortfarande viktigt att skydda intakta ekosystem

Insatser för att återställa ekosystem pågår över hela världen. Studien visar på ett övertygande sätt att naturlig återväxt är värdefull och kan därför bidra till att motivera sådana bevarandeprojekt.

Nico Blüthgen betonar dock hur viktigt det också är att skydda intakta ekosystem: ”Avskogningshastigheten för tropiska skogar är för närvarande betydligt högre än de åtgärder som vidtas för att skydda dem – nästan 4–6 miljoner hektar går förlorade världen över varje år. Dessa årliga förluster är därmed nästan lika stora som den totala areal som omfattas av alla långsiktiga återställningsåtgärder tillsammans.”

Förutom återställningsinsatserna, som bör utökas kraftigt, måste även avskogningen av urskogar som ännu inte har påverkats av människan upphöra, vilket har utlovats i internationella avtal för detta decennium men ännu inte genomförts.

”Dessutom fungerar snabb naturlig återväxt bara så länge det fortfarande finns tillräckligt med intakta skogar i landskapet som kan fungera som frökällor”, tillägger Blüthgen. Det finns därför ont om tid kvar för den brådskande vändningen i klimat- och biologisk mångfaldskrisen.