Varför är kompetensutveckling viktigt? Och vad kännetecknar en bra strategi för kompetensutveckling?
Den akademiska lärarkåren fyller många roller: de är pedagoger, ledare, chefer, forskare och akademiker, samt den främsta kontakten som studenterna möter inom den högre utbildningen. Fortbildning hjälper denna grupp att integrera nya färdigheter och tankesätt i sin undervisning och sina lärandemetoder, vilket ger en rikare upplevelse för både studenterna och lärarna själva. Dessutom möjliggör den gemenskapsbyggande verksamhet och det nätverkande som sker under fortbildningssessionerna ökat lärande mellan kollegor, ökat stöd och ökad kunskapsdelning.
Lärarna inom CHARM-EU har en extra arbetsbörda: CHARM-EU introducerar nya och innovativa undervisningsmetoder som kräver att lärarna integrerar dessa nya metoder både mellan och inom institutionerna. CHARM-EU grundades 2019 och erbjuder en studentcentrerad, interkulturell och tvärvetenskaplig utbildning som bygger på principerna om inkludering, utmaningsbaserat och forskningsstyrt lärande. Det som började som en allians mellan fem europeiska universitet omfattar nu åtta medlemsinstitutioner, där studenter och personal uppmuntras att röra sig fritt (både virtuellt och fysiskt). Även om CHARM-EU:s pedagogiska ansats medför fördelar skapar den också utmaningar för akademisk undervisningspersonal som inte har arbetat inom ett liknande ramverk tidigare. För att motverka eventuella svårigheter erbjuder CHARM-EU denna grupp möjligheter till kompetensutveckling i syfte att höja de akademiska lärarnas kompetens och göra det möjligt för dem att skapa gemenskaper och nätverk mellan institutionerna.
Sanne van Vugt (Utrechts universitet), Silvia Gallagher (Trinity College Dublin) och Marjanneke Vijge (Utrechts universitet) har utvärderat deltagarnas synpunkter på fortbildningssessionerna och tagit fram rekommendationer för att förbättra genomförandet av fortbildningen för akademisk undervisningspersonal. Utvärderingen fokuserade på fortbildningssessioner för CHARM-EU:s lärare, men resultaten kan även tillämpas i ett bredare sammanhang vid andra högskolor och universitet. Marjanneke Vijge presenterade resultaten under Utrechtuniversitetets 2023 EUCEN-konferens. De viktigaste slutsatserna sammanfattas här.
Interaktiva aktiviteter där deltagarna träffas ansikte mot ansikte får höga betyg
I den mån det är möjligt bör fortbildningen ske i form av fysiska möten. Återkoppling från deltagarna visar att interaktiva, individanpassade aktiviteter i små grupper samt praktiska övningar upplevs som mest värdefulla.
Som ett exempel uppgav alla deltagare som deltog i ett fysiskt evenemang (ett så kallat hackathon) anordnat av CHARM-EU att evenemanget hjälpte dem att känna sig mer delaktiga och mer självsäkra när det gäller att tillämpa CHARM-EU:s undervisningsmetoder i sin egen verksamhet. Hybrid- eller offlineaktiviteter kan kombineras med regelbundna fysiska aktiviteter (t.ex. arbetssessioner på plats, hackathons och andra interaktiva evenemang) inom fortbildningsprogrammen. Möjliga format kan vara löpande onlineevenemang och -aktiviteter, kompletterade med fysiska evenemang som varar en eller flera dagar. Detta format möjliggör lärande och samarbete mellan kollegor vid olika institutioner och ger lärarna större självförtroende i sin undervisning.
Anpassning är avgörande
Ett personcentrerat tillvägagångssätt med praktiskt stöd visade sig vara mest effektivt. När en lärare saknar erfarenhet eller kunskap om en ny undervisningsmetod kan skräddarsydd utbildning och stöd tillgodose den enskildes behov. Detta stöd kan komma från en pedagog, en utbildningsleverantör eller ett kunskapsutvecklingsteam (KCT).
Lärare inom den akademiska världen rapporterar att vissa ämnen är svåra att genomföra. Svårigheter kan uppstå på grund av lärarnas begränsade erfarenhet av vissa ämnen, såsom tvärvetenskaplighet och teknikstödd inlärning. När dessa områden behandlas bör framtida fortbildning inriktas på att erbjuda individanpassat, praktiskt och personligt stöd med vägledning från en engagerad och välutbildad pedagog. Fortbildningen bör också ta hänsyn till tidspress och organisatorisk kapacitet, vilket kan hindra lärarnas möjlighet att fullt ut engagera sig i fortbildningen. Detta bör beaktas när tidsplaner för genomförande eller utvärdering fastställs tillsammans med lärarna.
Att fokusera på praktiska tillämpningar förbättrar inlärningen
Långa, innehållstunga aktiviteter och informationsöverbelastning bör undvikas. Pedagogiska principer och deras tillämpning kan bli överbelastade med fackjargong och tekniska detaljer, vilket kan överväldiga lärare inom den akademiska världen. Ge istället konkreta exempel på bästa praxis eller tekniska verktyg för att illustrera en poäng och uppmuntra till reflektion över hur lärare skulle kunna tillämpa den metoden. Respondenterna förväntade sig att tillämpningen av nya metoder i klassrummet skulle förtydliga processer och praktiska aspekter som i teorin kan verka utmanande eller svårhanterliga.
Framtida initiativ skulle kunna inriktas på nya, innovativa former av fortbildning för lärare, såsom: kollegial observation, arbetsplatsbesök, samundervisning och (platsbaserad) handledning i hybridklassrummet.
Gemenskapen främjar stöd och lärande
De tillfrågade uppgav att de upplevde en känsla av gemenskap och tillhörighet under sina fortbildningsupplevelser. Där det finns välfungerande nätverk kan lärare stödja varandra genom kollegialt lärande och utbyte av kunskap och erfarenheter. Personliga möten, såsom CHARM-EU-hackathonen, bidrog till uppbyggnaden av dessa nätverk, liksom lärande i små grupper och sessioner med Knowledge Creating Teams (KCT). Det kan vara utmanande att skapa drivkraft i små grupper som KCT:er; detta kan motverkas genom att varje grupp fokuseras på ett specifikt gemensamt mål och genom att erbjuda kompetensutbildning just när behovet uppstår. Detta ger grupperna en möjlighet att tillämpa sina nya färdigheter i ett väl definierat projekt med stöd från sina kollegor.
Introduktion
Väl utformade introduktionspaket gör det möjligt för akademiska lärare att engagera sig i sin undervisningsgemenskap och bygga upp stödnätverk bland kollegor. Ett personcentrerat tillvägagångssätt främjar relationsbyggande, utbildning i terminologi och teknik samt fysiska eller virtuella evenemang. Vid all fortbildning är det viktigt att lärarna får tillräckligt med information och sammanhang för att kunna förstå sin roll, men informationsöverbelastning måste undvikas. Man måste ta hänsyn till tidspress och andra åtaganden.
Slutsats
Undervisningsmetoder och värderingar förändras. Med den tekniska utvecklingen följer både nya möjligheter och nya fallgropar, som fortbildning kan bidra till att motverka.
”Att gå med i CHARM-EU innebar en mycket brant inlärningskurva för mig”, säger rapportens medförfattare, dr Marjanneke Vijge. ”Som lärare och modulutvecklare fick vi själva uppleva den utmaningsbaserade lärandemiljön som vi skapar för våra masterstudenter, komplett med tvärvetenskapligt teamarbete, kompetensförmedling vid rätt tidpunkt och handledning av pedagogiska experter. Utbildningen gav oss färdigheter att implementera de senaste pedagogiska innovationerna och se till att alla moduler och faser hänger ihop i ett sammanhängande program, och den var till stor hjälp för att bygga upp kontakter och en gemenskap inom lärargruppen.”
Denna artikel bygger på ett konferensbidrag som Marjanneke Vijge höll vid Eucen-konferensen 2023 i Utrecht. Den utgår från en rapport som sammanställts av Sanne van Vugt (Utrechts universitet), Silvia Gallagher (Trinity College Dublin) och Marjanneke Vijge (Utrechts universitet).