Evenemang: En plan för en europeisk examen

Evenemang: En plan för en europeisk examen

Resultat från Erasmus+-pilotprojekt om den europeiska examensmärkningen och en eventuell europeisk rättslig status för allianser mellan högskolor

Evenemang – En plan för en europeisk examen

Medlemsstaterna och högskolesektorn diskuterar nästa steg mot en europeisk examen

Den 29 april 2024 samlades nästan 300 företrädare för högskolor från hela EU, företrädare för medlemsstaterna, högskolesektorn och Europeiska kommissionen i Bryssel för evenemanget evenemanget ”Enplan för en europeisk examen: Resultat från Erasmus+-pilotprojekten om den europeiska examensmärkningen och en möjlig europeisk rättslig status för allianser mellan högskolor”. Dessutom deltog över 1 000 personer i evenemanget online! Syftet var att diskutera resultaten från tio Erasmus+-pilotprojekt där universitet samarbetade med medlemsstaterna för att testa en europeisk examensmärkning och institutionaliserade samarbetsformer, såsom en eventuell europeisk rättslig status för allianser mellan högskolor. Man diskuterade också nästa steg för att förverkliga den europeiska examen, utifrån Europeiska kommissionens förslag om planen för en europeisk examen.

De deltagande experterna, som representerade en rad olika metoder och slutsatser, efterlyste enhälligt ytterligare insatser för att genomföra en plan för den europeiska examen och för att främja gränsöverskridande samarbete mellan högskolor i Europa. De har betonat behovet av att genomföra de nödvändiga lagstiftningsändringarna på ett samordnat sätt och att skapa en ram för ett hållbart och institutionaliserat samarbete på europeisk nivå, som även möjliggör utfärdande av europeiska examina.

Kurt Willems, koordinator för EDAFFICHE, talar under evenemanget.

10 pilotprojekt inom Erasmus+

År 2022 utlyste Europeiska kommissionen en ansökningsomgång inom ramen för Erasmus+ som rörde en europeisk examen (märkning) och en eventuell europeisk rättslig status för samarbetsnätverk mellan högskolor. Tio pilotprojekt inom Erasmus+ inledde sitt arbete under våren 2023.

Sex pilotprojekt syftade till att testa de europeiska kriterierna för en europeisk examen (märkning), testa en gemensam europeisk examensmärkning och ta fram rekommendationer för att underlätta utvecklingen och genomförandet av gemensamma examina i Europa i enlighet med dessa europeiska kriterier. I fyra pilotprojekt med samarbetsnätverk mellan högskolor testades en möjlig europeisk rättslig status för dessa nätverk. Syftet med denna rättsliga status är att på frivillig basis ge alla typer av samarbetsnätverk mellan högskolor handlingsutrymme att agera gemensamt, bland annat när det gäller att utforma gemensamma läroplaner. Projekten lämnade rekommendationer för en möjlig framtida europeisk rättslig status, med särskilda inslag anpassade till högskolesektorn.

ED-AFFICHE är ett kraftfullt konsortium bestående av 51 högskolor från sex europeiska universitetsallianser (Una Europa, 4EU+, CHARM-EU, EC2U, EU-CONEXUS, Unite!). I samråd med utbildningsministerier, kvalitetssäkringsorgan, studenter och arbetsgivare har konsortiet under det senaste året gemensamt utarbetat en vision för den europeiska examen och identifierat konkreta åtgärder för att förverkliga den som ett verktyg för att övervinna befintliga lagstiftningsmässiga och administrativa hinder för utvecklingen av gränsöverskridande gemensamma examina i Europa. Som ett resultat av detta har konsortiet uppmanat Europeiska kommissionen att utveckla processer för att stödja fortsättningen och utvidgningen av det nära samarbete som inleddes inom ramen för ED-AFFICHE och alla pilotprojekt för den europeiska examen.

Projektens resultat

Trots de betydande framsteg som gjorts för att underlätta utvecklingen av gemensamma program i Europa inom ramen för Bolognaprocessen, kom pilotprojekten fram till att det fortfarande finns ett stort antal väsentliga hinder för att skapa och genomföra gränsöverskridande gemensamma program. Dessa hinder omfattar komplexa och tidskrävande kvalitetssäkringsprocesser i ett gränsöverskridande sammanhang, hinder för automatiskt ömsesidigt erkännande av kvalifikationer samt inkonsekvent erkännande av den insats som akademisk personal som deltar i gränsöverskridande samarbetsaktiviteter bidrar med.

En europeisk examen skulle kunna bidra till att övervinna några av dessa kvarstående hinder, tillsammans med de två förslagen till rådets rekommendationer om kvalitetssäkring och om attraktiva akademiska karriärer, som ingår i det europeiska examenspaketet som kommissionen lade fram den 27 mars. Detta skulle göra det möjligt för högskolor att erbjuda studenterna fler möjligheter, minska den administrativa bördan i samband med utformningen och genomförandet av gemensamma utbildningsprogram, underlätta samarbetsbaserad undervisning, stärka personalens ställning och ge dem ytterligare möjligheter till internationalisering samt öka öppenheten och det automatiska erkännandet av gemensamma examina.

Den europeiska examen handlar också om att ge studenter och ungdomar fler möjligheter: fler möjligheter att studera vid flera olika universitet i Europa, att få tillgång till innovativa, relevanta och tvärvetenskapliga utbildningsmöjligheter på olika campus, att förses med framtidssäkra kompetenser som Europa behöver, att hitta ett jobb med en examen som är erkänd i hela EU samt att känna sig som en del av och identifiera sig som européer.

En eventuell europeisk rättslig status för allianser skulle i framtiden inte bara kunna underlätta gemensamma utbildningsinsatser – såsom utfärdandet av europeiska examina och mikrokvalifikationer för livslångt lärande – utan skulle samtidigt kunna undanröja eller minska de operativa och administrativa hinder som högskolor stöter på när de samarbetar närmare.

”Det kommer att krävas mer samordning för att alla hinder ska kunna undanröjas i framtiden. Låt oss utnyttja det momentum som alla nyckelaktörer bidrar med för att se till att dessa hinder undanröjs, inte bara till förmån för den europeiska examen utan för alla former av samarbete inom det europeiska området för högre utbildning”, sade Kurt Willems, professor i utbildningsrätt vid KU Leuven och samordnare för ED-AFFICHE.

Nästa steg mot en europeisk examen

Detta förslag till riktlinjer är endast det första steget på vägen mot en europeisk examen. Det inleder formella diskussioner med EU-rådet om antagandet av de europeiska kriterierna och med medlemsstaterna om genomförandet av nödvändiga reformer.

Under hösten 2024 planerar kommissionen att lägga fram den slutliga rapporten som sammanfattar resultaten från Erasmus+-pilotprojekten.

Det nära samarbetet med högskolesektorn kommer att fortsätta i de kommande stegen mot införandet av en europeisk examen. Pilotprojekten och högskolesektorn i stort kommer att få möjlighet att ytterligare bidra till de diskussioner som ska forma den europeiska examen inom ramen för ”European Degree Policy Lab” och ”European Degree Forum”, som kommissionen planerar att inrätta år 2025.

Hela inspelningen från konferensen finns tillgänglig här: CIVIS – ett europeiskt medborgaruniversitet – YouTube

Bakgrund – Vägen mot en europeisk examen

Den europeiska examen kommer att göra det enklare för universitet i olika länder att samarbeta smidigt och utveckla innovativa gemensamma program som sträcker sig över flera länder. Programmen som leder till europeiska examina kommer att skilja sig från vanliga program genom att de erbjuder en verkligt gränsöverskridande utbildningsupplevelse och går utöver en ren mobilitetsupplevelse.

De kommer att utvecklas gemensamt av universitet från olika länder för en mångkulturell studentgrupp, som kommer att få möjlighet att studera vid olika universitet i olika länder. De europeiska examina kommer att erbjuda den bästa utbildningen från flera universitet samtidigt, genom att kombinera de olika styrkorna, kunskaperna och expertisen i våra utbildningssystem.

De kriterier som ska uppfyllas ska säkerställa att europeiska utbildningsprogram är studentcentrerade och innehåller inslag som tvärvetenskaplighet, utveckling av kritiska digitala färdigheter samt arbetsrelaterade erfarenheter såsom praktik, volontärarbete, samarbete med näringslivet och den offentliga sektorn. Kriterierna ska också återspegla vikten av att studentrepresentanter deltar i beslutsfattandet, åtaganden om inkludering, stöd till utsatta grupper av studerande, demokratiska värden och miljömässig hållbarhet.