En analys genomförd av TORCH, som omfattar de fem universiteten, belyser de strategier och bästa praxis som universiteten tillämpar för att samarbeta med icke-akademiska aktörer – framför allt företag – inom forskningssamarbete, samt hur de arbetar för att identifiera innovationer som växer fram ur deras forskargrupper.
Hur samarbetar universiteten med icke-akademiska aktörer för att finansiera eller genomföra forskningsprojekt? Hur skulle de kunna stärka samarbetet med privata aktörer för att möta globala samhälls- och miljöutmaningar genom tillämpad forskning som svarar mot slutanvändarnas behov? Och vilka är de bästa sätten att identifiera innovationer inom universiteten?
TORCH-projektets partneruniversitet genomförde intervjuer med ett antal forskare, medarbetare vid avdelningar för upphandlings- och tekniköverföring, partnerföretag, industridoktorander och affärsutvecklare för att samla in deras synpunkter på bästa praxis för samarbete med icke-akademiska aktörer och för att identifiera innovationer. Genom en analys av universitetens riktlinjer och strategiska dokument samt datainsamling via en enkät som besvarats av representanter för alliansuniversiteten har TORCH nyligen publicerat två rapporter. Den ena utforskar strategier och samarbetsformer mellan universitetens forskare och företag, till exempel genom avtalsbaserat samarbete inom forskning, tekniköverföring, finansiering av produktutveckling, industriella doktorander, gemensamma laboratorier m.m.
Den andra rapporten presenterar de bästa metoderna som universiteten tillämpar för att i ett tidigt skede identifiera forskning med innovationspotential, i syfte att integrera en strategin för värdeskapande så tidigt och på ett så relevant sätt som möjligt, samt undersöker företagens bästa metoder när det gäller att identifiera innovationer.
Affärsutveckling
Vid fyra universitet inom CHARM-EU-alliansen stödjer affärsutvecklare forskargrupper i arbetet med att identifiera potentiella möjligheter till forskningssamarbete och tekniköverföring. Affärsutvecklarna håller kontakt med privata aktörer och företag och arbetar för att göra forskningsutbudet mer synligt och tillgängligt för icke-akademiska samarbetspartner genom att kartlägga de resurser inom forskargrupperna som kan utnyttjas av företag.
Verktyg som universiteten använder för att främja ett effektivt samarbete med företag
En av de strategier som vissa av universiteten inom CHARM-EU-alliansen använder sig av är att ha ett effektivt verktyg för ”kundrelationshantering” (CRM) som gör det möjligt att följa upp samarbetet med strategiska partner. Universiteten inom alliansen har dessutom tagit fram praktiska vägledningar och avtalsmallar som är utformade för att underlätta förhandlingar om forsknings- och tekniköverföringsavtal med företag.
Kompetens- och tjänstedatabaser, såsom den vid Eötvös Loránd-universitetet (ELTE), är också lämpliga för olika externa företag som på så sätt enkelt kan identifiera universitetets forskargrupper och resurser samt etablera samarbeten.
Projekt och evenemang för att stärka samarbetet mellan universitet och företag
För att främja samarbeten med näringslivet anordnar universiteten evenemang där innovativa forskare belönas, eftersom erkännande är ett viktigt incitament för att främja samarbeten mellan den offentliga och den privata sektorn. Exempel på sådana evenemang är ”Innovation Days”, ”Innovation Awards” och ”Innovative Research(er) Award”.
Alliansuniversiteten genomför eller deltar även i olika initiativ och projekt, till exempel:
Programmet Open Innovation Forum vid Universitetet i Barcelona syftar till att stimulera samarbeten mellan den offentliga och den privata sektorn. Forumet är öppet året runt och ger företag möjlighet att dela med sig av innovativa utmaningar till forskargrupper samt att anordna nätverksträffar mellan företag och forskare för att hitta intressanta samarbetspartner.
Programmet UB Innovation Tickets främjar avtal om forsknings-, utvecklings- och innovationsprojekt genom att skapa nya samarbetsprojekt mellan företag, institutioner och forskargrupper med stöd av SGR-bidraget från den katalanska regeringen
”Företag på campus” är en projektutlysning som syftar till att utveckla nya samarbeten mellan företag och forskningslaboratorier vid de fem forskningscentrumen vid universitetet i Montpellier[1]. Målet är att underlätta för företagets personal att etablera sig direkt i forskningslaboratorierna. ”Företag på campus” innebär att nya företagsanställda och ledare för start-up-projekt som utnyttjar inkubationstjänster flyttar in. Att ta emot företag i lokaler nära forskare och studenter under minst sex månader är ett sätt att övervinna de logistiska hinder som ofta kan utgöra ett hinder för den typen av projekt. Möjligheten att arbeta nära partners kring ämnen av gemensamt intresse är en faktor som främjar djupare och mer långsiktiga samarbeten.
Centret för ovanliga samarbeten (CUCo) vid Utrechtuniversitetet stimulerar och underlättar ovanliga samarbeten mellan unga forskare. Centret uppmuntrar nytänkande och skapar möjligheter till samarbete. Detta leder till oväntade kopplingar över disciplingränserna, drivna av samhällsutmaningar och forskarnas nyfikenhet. Forskarna fokuserar på klimatförändringar och föroreningar, inkludering och mångfald, hälsa, mat och hållbarhet. De söker efter lösningar som har en stor och bestående inverkan på samhället.
CHARM-EU strävar efter att samarbeta med externa partner inom näringslivet och samhället.
Identifiering av innovation
Att bidra till samhället är universitetens tredje uppdrag. Samarbetet mellan universitet och näringsliv bidrar till att överbrygga klyftan mellan universitetet och samhället i stort. Genom att tillvarata vetenskaplig forskning och skapa mervärde via tillgång till marknaden och entreprenörskap kan vetenskapliga innovationer anpassas bättre till slutanvändarnas behov och bidra till att möta globala, hållbara och samhälleliga utmaningar.
Men innan innovationerna har mognat och kommit till sin rätt – hur lyckas universiteten urskilja innovativa projekt bland all den forskning som bedrivs av deras forskargrupper?
En TORCH-analys visar att administrativa enheter vid alla universitet, såsom forskningsstödsenheter och avtalshanteringsenheter, deltar i arbetet med att identifiera innovationer inom universitetens forskargrupper och laboratorier. För att följa upp den forskning som bedrivs använder de administrativa aktörerna grundläggande metoder såsom kommunikation via e-post, telefonsamtal samt formella och informella möten.
För att anmäla sina uppfinningar och programvaror fyller forskare vid alliansuniversiteten i blanketter för anmälan av uppfinningar (IDF) och programvara (SDF), vilka måste lämnas in till berörda kontor. Forskarna förväntas därför vara relativt självständiga när det gäller att själva bedöma sina uppfinningar. Administrativa handläggare kan öka medvetenheten bland forskarna om vikten av att anmäla sina innovativa forskningsresultat för att sedan kunna erhålla finansiering och värdesätta dem, till exempel genom patentansökningar. De kan stödja forskarna i att fylla i IDF- och SDF-formulären på rätt sätt.
Som ett exempel på god praxis, och för att underlätta anmälan av programvara, har Universitetet i Montpellier inrättat en onlineplattform (PLUM – Software platforms University of Montpellier) där forskare enkelt kan anmäla att de har skapat en ny programvara.
Utöver rutiner och metoder för forskningsuppföljning och innovationsidentifiering finns det även vissa andra initiativ, uppdrag och metoder som mer eller mindre direkt kan stödja innovationsidentifiering inom forskningsenheter och forskargrupper:
Den två dagar långa utbildningen ”Booster Innovation Montpellier” är en bästa praxis som genomförts av universitetet i Montpellier sedan 2020. Programmet riktar sig till studenter, forskare, forskare-lärare och personal med en innovativ eller lovande idé eller ett projekt inom olika områden såsom hälsa, livsmedel, agronomi eller jordbruk. Utbildningen presenterar olika möjligheter att värdesätta vetenskapliga forskningsprojekt (samarbete, kunskapsöverföring, företagsstart), verktygen och de finansieringsmöjligheter som finns för att stödja projektens utveckling. Vid slutet av Innovation Booster Montpellier får alla projekt stöd i enlighet med den valda vägen för värdesättning.
Slutligen samarbetar Alliance-universiteten med icke-akademiska aktörer för att delta i processer för gemensamt skapande av avancerad kunskap och därmed för att identifiera innovationer och bedriva forskningssamarbete. Universiteten har utvecklat specifika strategier som är integrerade i innovationsekosystemen utanför den akademiska världen samt inom näringslivet och den offentliga sektorn för att stödja offentlig forskning, innovation och entreprenörskap.
En jämförande analys som genomförts tillsammans med TORCH:s icke-akademiska samarbetspartner visar att många privata aktörer har en FoU-avdelning med forskare och tekniker som ägnar sig åt forskning och innovation, samt ett omfattande internt system för rapportering och administrativa rutiner för att övervaka forskning och programvara. De anser att statlig styrning[2] är viktigt för att hantera komplexiteten. Dessutom tror icke-akademiska aktörer verkligen på samarbete mellan olika intressenter, kommunikation, utbyte av idéer och kunskap samt på att bygga upp förtroende i relationerna mellan partnerna så att de vet att de kan lita på varandra. Därför understryker de icke-akademiska partnerna vikten av nätverkande vid innovationsscouting, av att känna till och ha tillgång till många och olika nyckelaktörer inom innovation. Dessutom investerar icke-akademiska aktörer en stor andel av sin omsättning i FoU, i att bredda sina medarbetares kunskaper och i samarbete med externa partner. De avsätter också en del fri arbetstid åt sina forskare för utforskning, att prova nya saker och experimentera, vilket kan främja innovation, och de uppmuntrar sina forskare att träffa kollegor och delta i konferenser för att främja kunskapsutbyte.
Om du vill veta mer om bästa praxis inom CHARM-EU-alliansen och rekommendationer för att förbättra samarbetet mellan universitet och icke-akademiska aktörer kan du ta del av rapporterna från arbetspaket 5 här: https://www.charm-eu.eu/torch/workpackages.
[1] UM:s fem forskningsområden är: jordbruk, miljö och biologisk mångfald; biologi och hälsa; kemi; matematik, datavetenskap, fysik och system; samhällsvetenskap
[2] State-gate är en metod som utvecklats av Robert G. Cooper och teoretiserades på 1980-talet. Metoden används i stor utsträckning inom många typer av företag och underlättar hanteringen och lanseringsprocessen för en produkt. Den delar upp varje nytt projekt i distinkta och på varandra följande etapper, åtskilda av så kallade ”gates”, det vill säga beslut som fattas under utvärderingsmöten och som rör projektets status vad gäller kostnader, risker, kvalitet och teamledning. Varje ”gate” markerar övergången till nästa fas. Den sekventiella uppdelningen syftar till att eliminera fel, organisera utvecklingen av en produkt eller ett projekt samt styra beslutsfattandet.