Denna kurs erbjuder en tvärvetenskaplig undersökning av jämförande studier och jämförande litteraturvetenskap, med särskild tonvikt på det djupgående inflytandet som ideologier, politik och institutioner under det kalla kriget haft på den globala litterära och kulturella utvecklingen. Genom en noggrann läsning av grundläggande texter och centrala fallstudier undersöker kursen det dynamiska samspelet mellan kulturell produktion, politiska ideologier och intellektuella ramverk under 1900-talet.
Kursens teman och mål
1. Grunderna i jämförande studier
Utforska de historiska och metodologiska rötterna till jämförande ansatser inom
humaniora. Analysera viktiga bidrag från lingvistik, historia och antropologi, med
särskild inriktning på Öst- och Centraleuropa som en knutpunkt för intellektuella och kulturella sammanflätningar.
Detta tema lägger grunden för att förstå hur jämförelser fungerar som ett
vetenskapligt och politiskt verktyg.
2. Jämförande litteraturvetenskap och världslitteratur
Följ utvecklingen av världslitteraturen som begrepp och disciplin, från de tidiga formuleringarna
av Herder och Goethe till dess institutionalisering i modern tid. Diskussionerna kommer att undersöka
hur det globala litterära utbytet formades av och reagerade på politiska ideologier, vilket banade väg
för förändringarna under kalla kriget.
3. Kulturer under det kalla kriget och världslitteraturen
Undersök det kalla kriget som en avgörande period för global litterär produktion och kulturell
diplomati. Ämnen som behandlas är bland annat: Sovjetiska synsätt på världslitteraturen: Undersök hur Sovjetunionen
utnyttjade litteraturen som ett medel för socialistisk internationalism och ideologisk
utåtriktad verksamhet. Kulturdiplomati under det kalla kriget: Utvärdera den strategiska användningen av litteratur och intellektuella
nätverk av både USA och Sovjetunionen i deras ideologiska strider. Kulturpolitik
och intellektuell kritik: Förhålla sig till kritiken mot det kalla krigets ideologier och deras inverkan på
antropologi, historia och jämförande studier.
4. Att skapa solidaritet under kalla kriget
Utforska vilken roll institutioner som UNESCO och ICLA spelade för att främja litterär och intellektuell
solidaritet över politiska skiljelinjer. Ämnen som behandlas är bland annat censurpraxis, gränsöverskridande samarbeten och det bestående inflytandet från kalla krigets ramverk på dagens litteraturvetenskap
.
Närvaroregler
Regelbunden närvaro är avgörande för att kunna slutföra kursen och erhålla ett slutbetyg. Studenterna förväntas närvara vid varje lektionstillfälle, antingen på plats eller synkront online. Upp till tre frånvarotillfällen tillåts under terminen. En frånvaro registreras om en student loggar in mer än 15 minuter för sent eller loggar ut mer än 15 minuter för tidigt. Om du missar fler än tre lektioner kommer det att påverka slutbetyget negativt. Omvänt kommer regelbunden närvaro (dvs. inga eller minimala frånvaron) att vägas in positivt vid fastställandet av slutbetyget. Studenter uppmanas starkt att i förväg informera läraren om eventuella förutsebara frånvaron.
Kursmaterial
Allt obligatoriskt läsmaterial kommer att läggas ut av läraren online via lärplattformen Moodle. Studenterna ansvarar själva för att regelbundet ta del av detta material och läsa igenom de tilldelade texterna före lektionen.
Även om studenter på kandidatnivå är välkomna att delta är seminariet utformat för avancerad nivå och behandlar historiskt och kontextuellt komplext material.
Kunskaper:
Vid kursens slut ska den studerande kunna visa prov på en nyanserad förståelse av de historiska och metodologiska grunderna för jämförande litteraturvetenskap och kulturvetenskap. Den studerande ska kunna redogöra för kopplingarna mellan global litteratur och ideologier under kalla kriget, med fokus på kulturella, politiska och institutionella dynamiker. Den studerande ska kunna identifiera och sätta in viktiga texter och debatter inom jämförande litteraturvetenskap och världslitteraturvetenskap i sitt sammanhang. Studerande ska kunna förhålla sig kritiskt till och placera grundläggande texter inom jämförande litteraturvetenskap i bredare politiska och kulturella sammanhang. Slutligen ska studerande kunna reflektera över arvet från det kalla krigets kulturpolitik och redogöra för dess konsekvenser för det samtida globala litterära utbytet.
Kompetenser:
Vid kursens slut ska deltagaren kunna analysera och tolka historiska och analytiska uppsatser med hjälp av kritiska och kontextuella tillvägagångssätt. Deltagaren ska kunna jämföra och ställa litterära verk mot varandra inom specifika traditioner eller sammanhang, och lyfta fram både unika drag och gemensamma teman. Deltagaren ska även kunna tillämpa kritiskt tänkande och analytiskt resonemang i skriftliga och muntliga diskussioner om kursmaterialet.
Attityd:
Vid kursens slut ska deltagaren kunna visa öppenhet för att arbeta i olika kulturella och intellektuella sammanhang. Deltagaren ska kunna uttrycka en nyanserad förståelse för historiska sammanhang och centrala litterära begrepp som främjar intellektuell nyfikenhet.
Självständighet och ansvar:
Vid kursens slut ska deltagaren kunna sammanfatta komplexa idéer från flera källor och formulera egna tolkningar. Deltagaren ska kunna ta ansvar för att utveckla och presentera välunderbyggda och originella argument baserade på kursmaterialet.
Barnhisel, Greg. Cold War Modernists. New York: Columbia University Press, 2015.
Boas, Franz. ”The Limitations of the Comparative Method of Anthropology.” Science 4, nr 103 (1896): 901–908.
Brouillette, Sarah. Literature and the Creative Economy. Stanford, CA: Stanford University Press, 2014.
Chomsky, Noam, red. The Cold War and the University: Toward an Intellectual History of the Postwar Years. New York: The New Press, 1997.
Clark, Katerina. Moscow, the Fourth Rome: Stalinism, Cosmopolitanism, and the Evolution of Soviet Culture, 1931–1941. Cambridge, MA: Harvard University Press, 2011.
Damrosch, David, Natalie Melas och Mbongiseni Buthelezi, red. The Princeton Sourcebook in Comparative Literature: From the European Enlightenment to the Global Present. Princeton: Princeton University Press, 2009.
D’Haen, Theo, César Domínguez och Mads Rosendahl Thomsen, red. World Literature: A Reader. London: Routledge, 2013.
Greenberg, Udi. The Weimar Century: German Émigrés and the Ideological Foundations of the Cold War. Princeton: Princeton University Press, 2015.
Mandler, Peter. ”Deconstructing Cold War Anthropology.” I Uncertain Empire: American History and the Idea of the Cold War, redigerad av Joel Isaac och Duncan Bell, s. 245–266. New York: Oxford University Press, 2012.
Moyn, Samuel. Liberalism Against Itself: Cold War Intellectuals and the Making of Our Times. New Haven: Yale University Press, 2023.
Rubin, Andrew N. Archives of Authority: Empire, Culture, and the Cold War. Princeton: Princeton University Press, 2012.
Tihanov, Galin. The Birth and Death of Literary Theory: Regimes of Relevance in Russia and Beyond. Stanford, CA: Stanford University Press, 2019.
Kursen kommer att byggas upp kring fördjupade diskussioner av centrala texter, med utgångspunkt i lärarens tematiska ramverk och noggrann textanalys. Ett aktivt deltagande från studenternas sida är avgörande, eftersom varje lektion är utformad för att främja en öppen, kritisk dialog där studenterna bidrar med sina egna ämnesmässiga och kulturella perspektiv. Detta interkulturella utbyte syftar till att berika den gemensamma tolkningen av texterna och uppmuntra till jämförande insikter. Det dialogiska formatet kommer att kompletteras med korta, fokuserade presentationer av läraren, inklusive användning av visuellt material för att sätta det litterära och historiska innehållet i sitt sammanhang. Dessa presentationer kommer både att tjäna till att introducera bredare ramverk och att stimulera vidare diskussion. Sammantaget kommer undervisningsmetoden att lägga tonvikt på samarbetsinlärning, interkulturell medvetenhet och kritiskt engagemang i både text- och bildmaterial.
Studieutdrag