Historieböckerna om Europeiska unionen är fyllda av kriser – krisen med de tomma stolarna i mitten av 1960-talet, den ekonomiska krisen och dess europeiska konsekvenser under 1970-talet, den brittiska budgetkrisen under 1980-talet, och listan kan göras lång. Under de senaste åren har EU dock upplevt flera parallella kriser – konflikten i Ukraina som förstörde idén om det östliga partnerskapet och som för närvarande tycks ha utvidgats till en konflikt mellan Nato och Ryssland, krisen i den institutionella strukturen, problem med legitimitet och allmänhetens förtroende, problem med ledarskapet samt de uppenbara kriserna kring euron, Brexit, migrationen och den senaste COVID-19-krisen.
Kursen ger en översikt över de aktuella krisområdena utifrån aktuell samhällsvetenskaplig litteratur och politiska analyser och syftar till att ge en inblick i både orsakerna till kriserna och möjliga vägar ut ur dem.
Studenterna förväntas ha förkunskaper om Europeiska unionens historia och institutionella struktur. Kursplanen innehåller två tillfällen då ämnet kommer att definieras utifrån studenternas intressen.
1. Euroskepticism + legitimitetskris
2. Värderingar inom EU – befinner sig demokratin i kris i medlemsstaterna?
3. Ledarskapskris inom EU – Tysklands roll
4. Den europeiska ekonomiska modellen i kris – Draghis plan
5. Upplösning? Brexit och teorier om upplösning
6. Migrationskris
7. Uppfattningar i medlemsstaterna om Europa/Europeiska unionen
8. Kriget i Ukraina – en säkerhetskris?
9. EU i världen – strategisk autonomi?
10–11. Ämnen som studenterna har identifierat och som är kopplade till EU:s krisområden
Vid kursens slut ska deltagaren kunna
– förstå europeisk politik
– redogöra för de viktigaste utmaningarna som EU står inför
– förstå nationella synsätt på EU i sitt sammanhang
– arbeta med och diskutera frågor i en internationell miljö
– framföra argument i en internationell miljö
– delta i interkulturella diskussioner.
Det är en fördel att ha förkunskaper om Europeiska unionen (historia, institutionell uppbyggnad, politikområden osv.), men det är inte ett krav.
Bijsmans, P. (2020). Euroskepticism, a multifaceted phenomenon. I Oxford Research Encyclopedia of Politics, Oxford University Press.
Hanspeter Kriesi (2020): Is there a Crisis of Democracy in Europe? Polit Vierteljahressch (2020) 61:237–260
Michael Blauberger & Vera van Hüllen (2021) Villkorlighet för EU-medel: ett instrument för att upprätthålla EU:s grundläggande värden?, Journal of European Integration, 43:1, 1–16
Magnus G Schoeller, Ledarskapsambitioner kontra verklighet: Tysklands självbild i Europa, International Affairs, volym 99, nummer 4, juli 2023, sidorna 1615–1634.
PATBERG, Marcus: (2021): Den demokratiska ambivalensen i EU:s upplösning: En kartläggning av kostnader och fördelar. Swiss Political Science Review 27(3): 601–618.
Niemann, A., & Zaun, N. (2023). Inledning: EU:s externa migrationspolitik och EU:s migrationsstyrning: inledning. Journal of Ethnic and Migration Studies, 49(12), 2965–2985.
Richard Youngs (2021). Europeiska unionen och global politik. Bloomsbury Press.
Kursen bygger på korta presentationer av studenterna. Alla studenter förväntas läsa en artikel per seminarium som rör seminariets ämne och delta aktivt i diskussionen. Eftersom studenterna kommer från olika EU-medlemsstater kan de lyfta fram utmaningarna i sina respektive länder i diskussionen, vilket gör kursen till en verkligt europeisk kurs.
Studieutdrag