Kursen riktar sig till masterstudenter som är intresserade av skärningspunkten mellan humaniora, samhällsvetenskap och ekologi. Inga förkunskaper krävs.
Kursen består av två moduler. Först kommer vi att gå igenom olika former, aktörer och plattformar inom miljökommunikation (dvs. nyhetsmedier, politisk kommunikation, popkulturella fenomen, sociala medier etc.) samt möjliga metoder för att analysera dessa (dvs. retorisk analys, kritisk diskursanalys). Därefter kommer studenterna att arbeta i grupper om 3–4 personer för att identifiera den lokala manifestationen av ett globalt miljöproblem som ska behandlas som ett projekt under resten av kursen (t.ex. jordbrukarnas protester i olika EU-länder såsom de framställs i nyhetsmedierna, klimataktivistgruppers kommunikation i Östeuropa, visuell kommunikation kring byggandet av nya kärnkraftverk i Frankrike m.m.). Det forskningsbaserade projektet syftar till att utforska de materiella och diskursiva aspekterna av problemet samt de aktörer som formar det, samtidigt som de tre pelarna för hållbarhet beaktas. Kursen syftar till att engagera studenterna i miljökommunikation genom ett projekt baserat på deras egna val och intressen.
Inledning
Översikt över kursplanen med genomgång av de viktigaste kraven och ramarna för gruppprojekten. Introduktion till onlineverktyg för lärande och kommunikation, t.ex. hjälpmedel och resurser för projektarbetet, kursteman, litteraturlistor m.m. Förklaring av bedömningskriterierna.
Hur definierar man begreppet miljö?
En historisk översikt över kulturella förändringar när det gäller begreppen natur och miljö. Vilka ekonomiska, sociala eller miljömässiga processer har format förhållandet mellan människan och naturen? Varför har idén om exploatering och dominans över naturen (dvs. det kapitalistiska ekonomiska systemet) sina rötter i Europa? När och varför uppstod idén om att skydda miljön?
En introduktion till området miljökommunikation
Till skillnad från kritiska kategorier av socialt förtryck och ojämlikhet, såsom ras, kön eller klass, har naturfrågan först på senare tid blivit ett fokusområde inom kulturvetenskapen. Vad är orsaken till detta? Vad handlar miljökommunikation om, vad är ekokritik och grön kulturvetenskap? Miljökommunikationens pragmatiska och konstitutiva funktioner. Miljökommunikation som en kris- och omsorgsdisciplin. Är eller bör vetenskapen vara värdeneutral?
Forskningsmetoder
Från ekokritik, via kritisk diskursanalys till retorisk analys. En översikt över de vanligaste forskningsmetoderna vid analys av miljödiskursen.
”Naturen klarar sig” – extremhögern och miljön
Auktoritära och populistiska politiska strömningar ökar i omfattning världen över, vilket får alarmerande konsekvenser för miljön. En undersökning av likheterna mellan dessa regimer när det gäller deras miljöpolitik och ideologiska kopplingar till nationalismen, samt deras tvetydiga förhållande till den nyliberala kapitalismen. Fallstudier av Polen och Ungern.
Projektstart – första grupppresentationen
Varje grupp presenterar sin projektplan för de övriga eleverna. Vilket miljöfenomen eller miljöproblem vill de belysa?
Vid kursens slut kommer studenterna att kunna granska miljökommunikation på ett kritiskt och meningsfullt sätt, identifiera de aktörer och underliggande maktstrukturer som påverkar den samt utforma effektiva kommunikationsstrategier för att hantera miljöfrågor i all deras komplexitet.
Kursen riktar sig till masterstudenter som är intresserade av skärningspunkten mellan humaniora, samhällsvetenskap och ekologi. Inga förkunskaper i ämnet krävs.
Cantrill, J. (2015). Ett samhällsvetenskapligt perspektiv på miljö, media och kommunikation. I A. Hansen & R. Cox (red.). The Routledge Handbook of Environment and Communication (s. 49–62). Routledge
Clark, J. (2015). Selling with Gaia. Reklam och naturen. I S., Cubitt, S., Monani & S., Rust (red.). Ecomedia. Routledge
Hansen, A. (2017). Att använda visuella bilder för att belysa miljöproblem. I A.F. Fill & H. Penz (red.). The Routledge handbook of ecolinguistics (s. 179–195). Routledge.
Hochman, J. (1997). Gröna kulturstudier: en inledande kritik av en framväxande disciplin. Mosaic: En tidskrift för tvärvetenskapliga litteraturstudier, 81–96.
Jacobsson, D. (2019). I (o)hållbarhetens namn: En kritisk analys av hur
den nyliberala ideologin verkar genom diskurser om hållbar utveckling och jämlikhet.
TripleC 17(1), 19–37.
McCarthy, J. (2019) Autoritarism, populism och miljön:
Jämförande erfarenheter, insikter och perspektiv, Annals of the American Association of
Geographers, 109(2), 301–307, https://10.1080/24694452.2018.1554393
McLean, M. L. (30 augusti 2023). Varför fortsatte turisterna att komma trots att Rhodes och Maui brann? Det handlar om mycket mer än förnekelse. The Guardian. https://www.theguardian.com/commentisfree/2023/aug/30/tourists-rhodes-maui-burned-travel?utm_term=64f073df04791014327a3078482f0ee2&utm_campaign=DownToEarth&utm_source=esp&utm_medium=Email&CMP=greenlight_email
Pattberg, P. (2007). Erövring, herravälde och kontroll: Europas behärskning av naturen ur ett historiskt perspektiv. Journal of Political Ecology, 14(1), 1–9.
Peeples, J., & Murphy, M. (2015). Diskurs- och retorikanalys i relation till miljö, media och kommunikation. I A. Hansen & R. Cox (red.). The Routledge handbook of environment and communication (s. 39–49). Routledge.
Pezzullo, P. C., & Cox, R. (2018). Miljökommunikation och den offentliga sfären (5:e uppl.). SAGE.
Pulido, L., Bruno, T., Faiver-Serna, C. & Galentine, C. (2019). Miljö
Föreläsningar och seminarier utgör den största delen av den första delen av terminen, då ämnets teoretiska grunder behandlas. Gruppbaserat projektarbete präglar kursens andra hälft.
Studieutdrag