Under denna tvärvetenskapliga och transdisciplinära kurs får studenterna en introduktion till de grundläggande biologiska (anatomiska och fysiologiska) egenskaperna hos de viktigaste odlingsväxterna, samt till detaljerna kring odling, användning och global kommersialisering (transport, bearbetning och lagring) av dessa. De viktigaste cellulära, anatomiska och morfologiska begreppen gårs igenom och diskuteras i detta sammanhang, och andra ”kulinariska”, ekonomiskt eller kommersiellt viktiga begrepp (såsom frukt, grönsaker, spannmål) jämförs och definieras. Som en överblick får studenterna information om odlingens historia samt om ekonomiska, jordbruksmässiga, kommersiella och hälsofrämjande aspekter av de viktigaste grödorna och deras olika användningsområden. Utmaningar kopplade till hållbar produktion, kommersialisering (transport efter skörd, lagring, ekologiskt fotavtryck m.m.) och växthälsa kommer att diskuteras, särskilt inom ramen för hållbart jordbruk. Deras betydelse för människans kost, för människors hälsa (medicinska aspekter) och inom ramen för en hållbar livsmedelsindustri kommer också att behandlas.
En annan särdrag med denna kurs är att den behandlar verkliga utmaningar kring olika arter (från alger och svampar till landväxter) utifrån deras ekonomiska, industriella och medicinska tillämpningar snarare än deras övriga (rent biologiska) egenskaper, vilket ger praktiskt tillämpbar och inte enbart akademisk information. Även om kursen betecknas som en specialkurs är den mycket interaktiv (den innehåller livliga diskussioner och interaktioner; till exempel brukar studenter som deltar på plats tillaga och dela med sig av mat, dryck eller andra produkter som tillverkats av några av de studerade grödorna). Utöver den allmänna och internationella läroplanen kommer kursen att präglas av ytterligare internationellt och interkulturellt utbyte, eftersom varje student måste välja och presentera en specifik växt eller ett ämne under kursens gång, följt av livliga diskussioner och, om möjligt, någon form av interaktiv presentation (provsmakning, receptutbyte m.m.). Genom dessa presentationer och den tvärvetenskapliga forskning som genomförs inför dem kommer studenterna även att utveckla sina övergripande färdigheter. (På grund av dessa presentationer och tillhörande hemuppgifter eller grupparbete är antalet studenter som deltar i kursen begränsat till cirka 15.)
Som slutdatum angav jag terminens allra sista dag (sista dagen i tentamensperioden, den 3 juli 2027), men detta är den sista möjligheten att hålla vår tentamen i slutet av terminen; helst vill vi genomföra den tidigare, på datum som vi har diskuterat med studenterna. Terminens ordinarie kurser och undervisning avslutas den 15 maj 2027.
En fullständig beskrivning av kursen finns här: https://katalinsolymosi.elte.hu/images/tematika_pdf/Biology-of-crops-Eng-uj.pdf
Vid kursens slut ska deltagaren kunna
– ha en bred och heltäckande överblick över grödors historiska, kulturella, jordbruksmässiga, medicinska och ekonomiska betydelse
– kritiskt bedöma, granska och utvärdera en grödas betydelse och relevans, dess globala produktionsdata, de största odlings- och kommersiella utmaningarna (sjukdomar, andra begränsningar), odlingshistorik samt användningsområden (som livsmedel, foder, humanmedicin eller för andra industriella ändamål).
– att presentera, diskutera och kritiskt bedöma betydelsen och relevansen av valfri gröda (efter litteraturgenomgång), dess användningsområden, vilka delar som används samt agronomiskt viktiga egenskaper och all relaterad information, inklusive skörd, lagring och bearbetning efter skörd samt produktionens ekonomiska och miljömässiga hållbarhet.
– att förbättra sina presentationsfärdigheter och sitt samarbete i grupp, i en tvärvetenskaplig, internationell och interkulturell miljö.
– att delta i grupparbete genom att leda ett interaktivt forum och ta fram material som underlättar inlärningen och förståelsen av det studerade ämnet (samling av definitioner, termer/ordförråd, tankekartor, delning av relevanta eller användbara resurser).
Grundläggande kunskaper (på gymnasienivå) i växtbiologi. Kursen är allmän och förklarar allt med den detaljnivå som krävs för en bred målgrupp (inte bara biologer, utan vissa år har även fysikstudenter valt kursen; deltagarna har varit både masterstudenter och kandidatstudenter). Föreläsningsmaterial och presentationer kommer att hållas på engelska – därför krävs även goda kunskaper i engelska.
Det finns ingen specifik bok som exakt beskriver de ämnen vi behandlar. Beroende på samspelet med den aktuella studentgruppen (och deras intressen samt deras egna presentationer) kan ämnet dessutom variera något från år till år. Studenterna får i huvudsak de engelska presentationsbilderna (som skapats både av mig och av deras kurskamrater). Det finns många böcker som rör ämnet som jag rekommenderar till studenterna, men i allmänhet är dessa alltför detaljerade.
Nedan följer en icke uttömmande lista över sådan rekommenderad litteratur:
1) Bill Laws (2010) Fifty plants that changed the course of history.
2) Lauren Ingram (2022) Introductory Crop Science.
3) Rolf Blancke (2016) Tropical fruits and other edible plants of the world: an illustrated guide (Zona Tropical Publications).
4) K V Peter, Pranab Hazra: Handbok i grönsaker, vol. I, II, III.
5) Maiti m.fl. (2012) Växters anatomi.
6) Robert M. Goodman (2020) Encyklopedi över växt- och odlingsvetenskap.
7) Jason Irving (2018) Trädgårdsmästarens handbok om medicinalväxter: en A–Ö-lista över läkande växter och huskurer.
8) Stuart Farrimond (2018) Kryddornas vetenskap: förstå smakens sammanhang och revolutionera din matlagning.
9) Goyal m.fl. (red.) (2022) Spannmål och spannmålsbaserade livsmedel. Routledge.
Terminen kommer att omfatta cirka 12–14 seminarieformade lektioner à 2 timmar (90 minuter) med interaktiva föreläsningar, men studenterna kommer att behöva utföra grupparbete (i Moodle) relaterat till specifika ämnen och måste förbereda egna föreläsningar (om ett ämne som de själva valt efter samråd med föreläsaren och de andra studenterna), vilka ska hållas under tentamensperioden eller, om möjligt (och efter överenskommelse med föreläsaren), under terminen, vid särskilt avsatta tider för alla, följt av interaktiv diskussion och utvärdering. Studenterna kommer också att leda ett forum med diskussioner, kommentarer och interaktivt arbete med att ta fram ett specifikt ordförråd eller en samling definitioner/termer som används, samt interaktiva tankekartor som underlättar inlärningen och förberedelserna inför tentamen.
Studieutdrag