CHARM-EU-studenter tar sig an miljöutmaningar i Thau-bassängen 

CHARM-EU-studenter tar sig an miljöutmaningar i Thau-bassängen 

Sextio CHARM-EU-studenter från hela Europa fördjupade sig i de miljöproblem som regionen Hérault i Frankrike står inför, mellan den 15 och 26 april. Deras uppdrag: att lösa verkliga utmaningar tillsammans med lokala aktörer.

CHARM-EU-studenter tar sig an miljöutmaningar i Thau-bassängen

Denna erfarenhet ingick i den internationella masterutbildningen ”Global Challenges for Sustainable Development”, som erbjuds av ett samarbete mellan fem europeiska universitet. Programmet lägger tonvikt på lärande genom praktisk erfarenhet, och MoXMo (Montpellier Cross-Thematic Mobility) är en central del av det. Detta Erasmus+-program ger studenterna möjlighet till en kortare studievistelse utomlands med fokus på att ta itu med specifika utmaningar.

Det råder ingen tvekan om att de cirka sextio unga européerna från universitet i Spanien, Nederländerna, Tyskland, Ungern och Frankrike, som kom för att delta i den andra upplagan av MoxMo – som ägde rum den 15–26 april i regionen Hérault i södra Frankrike – garanterat fick uppleva en omväxling. Detta intensiva utbytesprogram, som utgör en viktig del av deras utbildning med en pedagogik inriktad på lärande genom att lösa utmaningar, gav dem möjlighet att arbeta i internationella och tvärvetenskapliga team med miljöfrågor som ligger i linje med de utmaningar som vår region står inför.

Multikulturella team tillgodoser lokala behov 

Programmets lärare och Syndicat Mixte du Bassin de Thau (SMBT), en lokal vattenförvaltningsmyndighet, tog fram fem miljöutmaningar åt studenterna. ”Vi drar nytta av studenternas olika bakgrunder och perspektiv – deras nytänkande leder ofta till lösningar som vi kanske inte hade tänkt på”, förklarar Alexandre Pennaneac’h, som leder Blue Thau Lab, SMBT:s plattform för regionalt innovationssamarbete.

För masterstudenterna bestod utmaningen i att fundera över hur man kan öka medvetenheten och engagera medborgare, det civila samhället och näringslivet i specifika frågor som rör Thau-lagunen. Utmaningarna omfattade jordbruksfotovoltaik tillämpad på skaldjursodling, användning av AI för att analysera vattnet i Thau-lagunen, miljövänliga vandringsleder, subventionerade miljöåtgärder för jordbruk och djurhållning, livsmedelssäkerhet m.m.

Den sista utmaningen handlade om att utforska potentialen hos Montpellier-universitetets utbildningsanläggning för akvaponik. Akvaponik kombinerar akvakultur (fiskodling) med hydroponik (odling av växter utan jord), vilket skapar ett slutet kretsloppssystem som minimerar avfall och föroreningar. ”Studenterna har en mycket mer helhetsinriktad syn än vi, vars syn ofta är väldigt teknisk”, konstaterar Claude Amiel, projektledare för UM vid SMEL.

Från podcast till interaktiv kartografi 

Det var i Balaruc-les-Bains, vid stranden av Thau-lagunen, som studenterna tillbringade sin första vecka. Där träffade de yrkesverksamma inom regionens strategiska sektorer: fiske, vinodling, boskapsuppfödning, jordbruk, ostronodling, turism… Under handledning av lärare på masternivå utvecklades projekten under verkliga förhållanden i team bestående av ungdomar som ibland träffades för första gången och som – vilket utgjorde en ytterligare stor utmaning – inte alltid talade franska. Föreningen CPIE (Centre permanent d’initiatives pour l’environnement) i Thau-bassängen och medlemmarna i SMBT bidrog också med sin expertis till en helhetssyn som beaktade miljöskyddets centrala roll och vikten av kommunikation mellan de olika aktörerna i området.

Under den andra veckan träffade de unga européerna forskare från Icireward, Unescos centrum för vattenfrågor, och besökte olika forskningsanläggningar samtidigt som de fortsatte att arbeta med sina utmaningar. ”Det är en fältskola: studenterna tvingas hantera begränsningar som de inte stöter på i klassrummet, men som är precis de begränsningar de kommer att möta i sitt framtida yrkesliv”, förklarar Valérie Borrell, lektor och forskare inom vattenvetenskap vid UM. ”De ställs inför problem som forskarna inte nödvändigtvis har lösningen på. Tillsammans utarbetar lärare och studenter en metodik för att hitta delar av lösningen. Det är ett mer konkret och autentiskt lärande.”

Programmet avslutades den 26 april med elevernas presentationer inför en jury bestående av både lärare och yrkesverksamma. Bland de föreslagna lösningarna fanns poddar, interaktiva kartor, en kommunikationsplattform för boende (liknande WhatsApp) samt integrering av konstinstallationer i utbildningssyfte. Juryn var imponerad av de högkvalitativa arbetena som tagits fram på så kort tid, särskilt med tanke på studenternas begränsade förkunskaper om området. Med en känsla av tillfredsställelse och en djupare uppskattning för samarbete betonade studenter som Ema (Ungern) och Nelli (Finland) programmets unika värde: ”De yrkesverksamma involverade oss fullt ut och litade på våra idéer och metoder. Den mångkulturella teamdynamiken var fantastisk och berikade verkligen vårt arbete.”

Mer information och bilder finns i den här artikeln.