Denna kurs handlar om hur de olika kristrenderna under de senaste åren (den långvariga krisen för den liberala demokratin i det nordatlantiska politiska rummet, utmaningarna från populismen, den globala ekologiska och klimatkrisen, covid-19-pandemin samt krigskriser) har påverkat de västerländska rättssystemen. Den centrala hypotesen i den forskning som ligger till grund för kursen är att de auktoritära tendenser som uppstått till följd av kriserna och användningen av extraordinära styrmedel på ett betydande sätt har förändrat rättsstatsbegreppet och den normativitet som kännetecknar de liberala demokratierna: rättsstaten har ersatts av användningen av lagen som ett politiskt instrument, styre genom lag och till och med av att lagen ”används som vapen” mot olika sociala grupper. Kursen kommer att rekonstruera hur detta ”uppror mot lagen” uppstod ur ett ideologiskt-historiskt perspektiv och fick statlig och politisk relevans i och med den så kallade polykrisens intåg. Kursen syftar också till att skissera hur en ny rättsstat och en ny normativitetsansats kan återuppbyggas inför framtiden.
Denna kurs handlar om hur de olika kristrenderna under de senaste åren (den långvariga krisen för den liberala demokratin i det nordatlantiska politiska rummet, utmaningarna från populismen, den globala miljö- och klimatkrisen, covid-19-pandemin samt krigskriser) påverkar västerländska rättssystem. I tider av nödlägen, kriser samt ekologiska, folkhälsorelaterade och sociala kriser (polykriser) är en förstärkning av den verkställande makten därför ett naturligt fenomen, både historiskt och politiskt, liksom den (konstitutionella) strävan hos rättsliga och politiska system och samhällen att begränsa användningen av extraordinära styrningsåtgärder. Av detta följer att i moderna konstitutionella system kan det tillfälliga upphävandet av normaliteten, av det konstitutionella normalläget, i princip inte betraktas som odemokratiskt, eftersom syftet med detta drastiska steg just är att skydda status quo. I varje objektiv nödsituation (särskilt i fallet med en pandemi som i många avseenden är osäker och ger upphov till tvivel) är frågan om styrning med extraordinära medel är demokratisk mycket svår att besvara. Ännu mer så eftersom det kan förekomma legitima meningsskiljaktigheter mellan samhällen och inom samhällen om balansen mellan medborgerliga friheter och folkhälsa. Jag anser att covid-19 (och hur undantagsmodeller har förankrats i de ideologiska och historiska debatterna under 1900-talet och därefter) har visat att vi behöver ompröva paradigmet för undantagsstyre i grunden och att vi inte på något sätt kan förlita oss på absoluta sanningar. Med andra ord är koncentrationen av den verkställande makten inte i princip antidemokratisk, men den kan lätt bli det utan aktiva (och naturligtvis extraordinära jämfört med det normala tillståndet) kontrollmekanismer.
Vid kursens slut ska deltagaren kunna genomföra ett eget forskningsprojekt inom kursens område.
ANTAL, Attila: Ungern i undantagstillstånd – auktoritär nyliberalism från den österrikisk-ungerska monarkin till covid-19-krisen. Lanham, 2022.
ANTAL, Attila: Den ungerska populismens uppgång. Statlig autokrati och Orbán-regimen. Bingley, 2019., DOI: https://doi.org/10.1108/9781838677510
ANTAL, Attila: Undantagsbefogenheter i Ungern och covid-19. Canadian Journal of European and Russian Studies, 16 (3):59–77. https://doi.org/10.22215/cjers.v16i3.3727. https://ojs.library.carleton.ca/index.php/CJERS/article/view/3727
ACKERMAN, Bruce: The Decline and Fall of the American Republic. London, 2013., DOI: https://doi.org/10.2307/j.ctvjnrw2p
AGAMBEN, Giorgio: Homo Sacer: Sovereign Power and Bare Life. Övers.: D. Heller-Roazen. Kalifornien, 1998.
AGAMBEN, Giorgio: Remnants of Auschwitz: The Witness and the Archive. Översättning: D. Heller-Roazen. New York, 1999.
AGAMBEN, Giorgio: State of Exception. Chicago, 2005., DOI: https://doi.org/10.2307/j.ctv1134d6w.16
AGAMBEN, Giorgio: The Invention of an Epidemic. Quodlibet, 26 februari 2020., https://www.quodlibet.it/giorgio-agamben-l-invenzione-di-un-epidemia
BENJAMIN, Walter: Critique of violence. I BULLOCK, Marcus – JENNINGS, Michael W. (red.): Selected Writings. Vol. 1. 1913–1926. Cambridge, 1921., 1996.
BJØRNSKOV, Christian – VOIGT, Stefan: The architecture of emergency constitutions. International Journal of Constitutional Law, 16. (2018) 1., 101–127., DOI: https://doi.org/10.1093/icon/moy012
COPPEDGE, Michael: Eroding regimes: What, where, and when? Varieties of Democracy (V-Dem) Institute Working paper, (2017) 57., https://www.v-dem.net/media/publications/v-dem_working_paper_2017_57.pdf
CORRADETTI, Claudio – POLLICINO, Oreste: ”Kriget” mot covid-19: Undantagstillstånd, belägringstillstånd eller (konstitutionella) nödbefogenheter?: Det italienska fallet i ett jämförande perspektiv. German Law Journal, 22. (2021) 6., 1060–1071., DOI: https://doi.org/10.1017/glj.2021.48
Föreläsningar och projektpresentationer.
Studieutdrag