Kursen riktar sig till masterstudenter som är intresserade av skärningspunkten mellan humaniora, samhällsvetenskap och ekologi. Inga förkunskaper i ämnet krävs.
Klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald, markförstöring, stigande havsnivåer, plastföroreningar och en rad andra globala miljöproblem har blivit en del av vår vardag, vilket kräver att vi omprövar det eviga, men ständigt föränderliga, förhållandet mellan människan och naturen. Utgångspunkten för kursen är den kritiska kulturvetenskapens grundläggande princip att diskursiva praktiker i det offentliga rummet ömsesidigt påverkar den materiella verkligheten. Nyhetsmedierna, sociala medier, masskulturen, men också våra vardagliga handlingar speglar vårt förhållande till miljön, och en meningsfull analys av dessa handlingar kan hjälpa oss att förstå orsakerna till den aktuella ekologiska krisen samt utforska möjliga anpassnings- och begränsningsstrategier.
Kursen består av två moduler. Först kommer vi att gå igenom olika former, aktörer och plattformar inom miljökommunikation (t.ex. nyhetsmedier, politisk kommunikation, popkulturella fenomen, sociala medier m.m.) samt möjliga metoder för att analysera dessa (t.ex. retorisk analys, kritisk diskursanalys). Därefter kommer studenterna att arbeta i grupper för att identifiera den lokala dimensionen av ett globalt miljöproblem som ska behandlas som ett projekt under resten av kursen. Det forskningsbaserade projektet syftar till att utforska de materiella och diskursiva aspekterna av problemet samt de aktörer som påverkar det, samtidigt som de tre pelarna för hållbarhet beaktas. Efter en fördjupad undersökning av ämnet ska studenterna utforma en handlingsplan som kan leda till en lösning eller lindring av problemet. Kursen syftar till att engagera studenterna i gräsrotsmiljöaktivism på lokal nivå med hjälp av kommunikationsverktyg, genom ett projekt baserat på deras egna val och intressen.
Inledning – 02.10
Översikt över kursplanen, med genomgång av de viktigaste kraven och riktlinjerna för gruppprojekten. Introduktion till onlineverktyg för lärande och kommunikation, t.ex. hjälpmedel och resurser för projektarbetet, kursteman, litteraturlistor m.m. Förklaring av bedömningskriterierna.
Hur man definierar miljön – 02.17.
Video tillgänglig: Naturen som begrepp
En historisk översikt över kulturella förändringar när det gäller begreppen natur och miljö. Vilka ekonomiska, sociala eller miljömässiga processer har format förhållandet mellan människan och naturen? Varför är idén om exploatering och dominans över naturen (dvs. det kapitalistiska ekonomiska systemet) rotad i Europa?
En introduktion till området miljökommunikation – 24 februari.
Till skillnad från kritiska kategorier av socialt förtryck och ojämlikhet såsom ras, kön eller klass har naturfrågan först sent blivit ett fokusområde inom kulturvetenskapen. Vad är orsaken till detta? Vad handlar miljökommunikation om, vad är ekokritik och grön kulturvetenskap? Miljökommunikationens pragmatiska och konstitutiva funktioner. E
Forskningsmetoder – 3 mars
Från ekokritik, via kritisk diskursanalys till retorisk analys. En översikt över de vanligaste forskningsmetoderna vid analys av miljödiskursen.
”Naturen klarar sig” – extremhögern och miljön – 03.10.
Auktoritära och populistiska politiska formationer är på frammarsch globalt, vilket får alarmerande konsekvenser för miljön. Vi utforskar likheterna mellan dessa regimer när det gäller deras miljöpolitik och ideologiska kopplingar till nationalism samt deras tvetydiga förhållande till nyliberal kapitalism.
Projektuppstart – första grupppresentation – 17.03, 24.03.
Greenwashing vs. Greenpeace – 14.04.
Naturen i masskulturen – 21 april
Vi undersöker hur naturen symboliskt konstrueras kulturellt genom olika popkulturella a
Grupparbeten och presentationer – 28 april, 5 maj
Sammanfattning 12 maj
”När kursen är avslutad kommer deltagaren att kunna förstå och kritiskt granska alla former av miljökommunikation.”
–
Cantrill, J. (2015). Ett samhällsvetenskapligt perspektiv på miljö, media och kommunikation. I A. Hansen & R. Cox (red.). The Routledge Handbook of Environment and Communication (s. 49–62). Routledge
Clark, J. (2015). Selling with Gaia. Reklam och naturen. I S., Cubitt, S., Monani & S., Rust (red.). Ecomedia. Routledge
Hansen, A. (2017). Att använda visuella bilder för att belysa miljöproblem. I A.F. Fill & H. Penz (red.). The Routledge handbook of ecolinguistics (s. 179–195). Routledge.
Hochman, J. (1997). Gröna kulturstudier: en inledande kritik av en framväxande disciplin. Mosaic: En tidskrift för tvärvetenskapliga litteraturstudier, 81–96.
Jacobsson, D. (2019). I (o)hållbarhetens namn: En kritisk analys av hur
den nyliberala ideologin verkar genom diskurser om hållbar utveckling och jämlikhet.
TripleC 17(1), 19–37.
McCarthy, J. (2019) Autoritarism, populism och miljön:
Jämförande erfarenheter, insikter och perspektiv, Annals of the American Association of
Geographers, 109(2), 301–307, https://10.1080/24694452.2018.1554393
McLean, M. L. (30 augusti 2023). Varför fortsatte turisterna att komma trots att Rhodes och Maui brann? Det handlar om mycket mer än förnekelse. The Guardian. https://www.theguardian.com/commentisfree/2023/aug/30/tourists-rhodes-maui-burned-travel?utm_term=64f073df04791014327a3078482f0ee2&utm_campaign=DownToEarth&utm_source=esp&utm_medium=Email&CMP=greenlight_email
Pattberg, P. (2007). Erövring, herravälde och kontroll: Europas behärskning av naturen ur ett historiskt perspektiv. Journal of Political Ecology, 14(1), 1–9.
Peeples, J., & Murphy, M. (2015). Diskurs- och retorikanalys i relation till miljö, media och kommunikation. I A. Hansen & R. Cox (red.). The Routledge handbook of environment and communication (s. 39–49). Routledge.
Pezzullo, P. C., & Cox, R. (2018). Miljökommunikation och den offentliga sfären (5:e uppl.). SAGE.
Pulido, L., Bruno, T., Faiver-Serna, C. & Galentine, C. (2019). Miljö
grupparbete, grupppresentation, strukturerade diskussioner, seminarier
Studieutdrag