Denna kurs ger en tvärvetenskaplig introduktion till medvetandet och förenar två stora filosofiska traditioner – den angloamerikanska (t.ex. Hume, Locke) och den kontinentala (t.ex. Kant, Hegel, Freud). Vi undersöker först de neurobiologiska grunderna för medvetandetillstånd, däribland vakenhet, arousal och förändrade tillstånd, med tonvikt på det retikulära aktiveringssystemet, dess huvudkärnor och de viktigaste neurotransmittorernas roller. Därefter övergår vi till självuppfattningen: utvecklingen av självmedvetenhet och känsloförmåga ur både fylogenetiska och ontogenetiska perspektiv, milstolpar i den kognitiva utvecklingen, teorin om sinnet, handlingsförmåga samt den kausala rollen hos mentala representationer. Med utgångspunkt i detta behandlar vi spelteoretiska och ekonomiska synsätt på medvetandet, inklusive insikter från konsumentbeteende. Kursen ger också en översikt över experimentella metoder – särskilt forskning om medvetandets neurala korrelat – och avslutas med kliniska perspektiv, där tillstånd som hemispatial försummelse, utomkroppsliga upplevelser, schizofreni, fantomlem, akinetopsi och anosognosi behandlas. Genomgående argumenterar vi för att medvetandet inte är ett enda fenomen, utan ett mångfacetterat begrepp som bäst förstås genom ett tvärvetenskapligt perspektiv.
INLEDNING
1) Filosofisk tradition
1.1) Angelsaxisk
1.2) Kontinental
1.3) Vetenskaplig
1.1.1 Det retikulära aktiveringssystemet
1.1.2 Det monoaminerga systemet
1.1.3 EEG
1.1.4 Glasgow Coma Scale
1.1.1 Återvunnet medvetande:
1.1.2 Medvetna rörelseintentioner:
1.1.3 EEG-biomarkörer för medvetande hos patienter med locked-in-syndrom och i koma.
1.2) Kontinental
1.2.1 De fem källorna till bevis för själv
1.2.2 Gallup-testet: Spegeltestet, Gordon G. Gallup, Jr., James R. Anderson och Daniel J. Shillito
1.2.3 Teorin om sinnet
1.2.4 TPJ
2) Vetenskaplig forskning om medvetandet
2.1 Sinnesintryck – Perception
2.2 Top-down, bottom-up
2.3 V1 – V2 – V3, V4: Bearbetningshastighet i det visuella systemet: Simon Thorpe
2.4 Visuell medvetenhet
2.5 Visuella illusioner (otillgängliga visuella mekanismer)
2.6 Somatosensorisk
2.7 Signaldetektering (ROC) – psykometriska och neurometriska funktioner
2.8 Postdiktion:
3) Medvetandestörningar
3.1 Hemiparietal försummelse
3.2 Fantomlemmar
3.3 Anosognosi (Dunning–Kruger-effekten)
4) Att kvantifiera medvetandet
4.1 Strukturella förutsättningar för medvetandet
4.2 Nätverk, små världar och information
4.3 Integrerad information (Tononi)
4.4 Olaf Sporns konnektom, funktionell och effektiv konnektivitet:
Vid kursens slut kommer deltagaren att kunna urskilja olika aspekter av medvetandet.
Deltagaren kommer att kunna känna igen olika filosofiska traditioner och teoretiska synsätt på medvetandet. Deltagaren kommer att tillägna sig medvetandeforskningens terminologi och filosofiska konventioner.
Deltagaren kommer att kunna kritiskt utvärdera nya förslag och teorier om medvetandet.
Slutligen kommer deltagaren att kunna redogöra för utmaningarna med artificiell allmän intelligens (AGI).
Grundkurser i biologi, psykologi, filosofi eller neurovetenskap.
Rekommenderat:
Daniel C. Dennett: Varför och hur uppstår medvetandet?
Sung Ho Jang och Young Hyeon Kwon: Medvetandet och det uppåtgående retikulära aktiveringssystemet
Bjorn Merker Medvetande utan hjärnbark – en utmaning för neurovetenskapen och medicinen
Salma Salhi,Y, Youssef Kora,Y, Gisu Ham, Hadi Zadeh Haghighi, Christoph Simon Nätverksanalys av människans strukturella konnektom inklusive hjärnstammen
Josef Parvizi och Antonio R. Damasio Neuroanatomiska korrelat till hjärnstamskoma
”Alejandro Osorio-Forero
, Najma Cherrad, Lila Banterle, Laura M. J. Fernandez och Anita Lüthi” När locus coeruleus gör sig hörd under sömnen
E. Garcia-Rill, T. Virmani, J.R. Hyde, S. D’Onofrio, PhD1, och S. Mahaffey Vakenhet och kontrollen av perception och rörelse
J. Alan Hobson: ”Sömn är av hjärnan, av hjärnan och för hjärnan”
J. Allan Hobson och Karl J. Friston: ”Medvetande, drömmar och slutsatser”
J. Allan Hobson, Edward F. Pace-Schott och Robert Stickgold: ”Drömmar och hjärnan”
Simon Boag Om drömmar och motivation – en jämförelse mellan Freuds och Hobsons synsätt
Robert Stickgold Att hitta det som drömmar är gjorda av
Robert Stickgold, Dana Whidbee, Beth Schirmer, Vipul Patel och J. Allan Hobson Förbättring av visuell urskiljningsförmåga – sömn
Vincent Bonhomme, …, Steven Laureys och Olivia Gosseries: Generalanestesi – ett verktyg för att utforska medvetandet
Jaakko W. Långsjö, .., Antti Revonsuo och Harry Scheinin: Återkomsten från glömskan – avbildning av medvetandets neurala kärna
George A Mashour,… , Michael S Avidan, Max B Kelz Återhämtning av medvetande och kognition efter allmän anestesi
Christoph Guger, …, Woosang Cho och Vincenzo La Bella Fullständigt locked-in och locked-in
Hans J. Markowitsch, Angelica Staniloiu Minne, autonoetiskt medvetande och jaget
WALLACE L. CHAFE Språk och medvetande
Jeremy I. Skipper Språkets och medvetandets neurobiologi
Lucilla Cardinali, …, Alice C. Roy och Alessandro Farnè Proprioception, kroppsschema och deafferenterade patienter
… totalt 34 artiklar.
Föreläsningar, öppna diskussioner och studentpresentationer – om färre än 15 studenter anmäler sig.
Studieutdrag