Magisterprogram i globala utmaningar för hållbarhet – 2026

MÅL OCH KOMPETENSER

Under utbildningen kommer du att:

Undersöka och utvärdera komplexa samhällsutmaningar ur olika intressenters och interkulturella perspektiv.
Utvärdera och integrera kunskap och forskningsmetoder från olika discipliner och tvärvetenskapliga områden.
Sätt dig in i de senaste tekniska verktygen för att på ett etiskt sätt samla in, analysera, hantera, använda och förmedla komplexa datamängder.
Lär dig att kommunicera och samarbeta effektivt kring komplexa frågor.
Utveckla en fördjupad förståelse för transdisciplinaritet och visa på expertis inom de faciliterande, kommunikativa, reflexiva och samarbetsinriktade färdigheter som krävs för att stödja tillämpningen av denna.
Förvärva avancerade tvärgående kompetenser inom problemlösning, entreprenörskap, innovation, digitala färdigheter och en inställning till livslångt lärande.
Utveckla förmågan till kreativt och kritiskt tänkande.

Upptäck uppbyggnaden och läroplanen

Magisterutbildningen omfattar 120 högskolepoäng (ECTS) och består av totalt tio moduler, fördelade på fyra på varandra följande faser.

Denna innovativa struktur i fyra faser är i linje med CHARM-EU:s pedagogiska principer och innefattar ett stegvist förvärv av kunskaper, färdigheter och kompetenser samt valfrihet. De olika faserna består av moduler som kombinerar föreläsningar, seminarier och workshops. Dessutom kombineras dessa med självstudier, förberedelse av uppgifter och projektarbete, både individuellt och i grupp. Studenternas personliga och professionella utveckling stöds individuellt av engagerade mentorer under varje fas av deras utbildningsresa.

På CHARM-EU använder vi en innovativt tillvägagångssätt för bedömning som fokuserar på att stödja din lärandeprocess. Istället för att förlita oss på traditionella metoder utvärderar vi din utveckling under hela masterprogrammet.

I stället för att enskilda moduler bedöms med godkänd/underkänd utvärderas dina framsteg utifrån programmets lärandemål. Bedömningen avser på kunskaper i ämnesinnehålletsamt på dina kompetenser och färdigheter. Efter varje fas i programmet får du ett fasbeslut, som är en sammanfattande bild av din utveckling under den fasen. Detta beslut består av personlig feedback och feedforward samt ett numeriskt betyg mellan 0 och 100, vilket gör det möjligt att jämföra det med traditionella betygssystem.

Mer information om CHARM-EU-utvärderingen och programmets lärandemål finns på Studera masterprogrammet sidan.

Är du redo att ta dig an globala utmaningar? Upptäck i den här korta videon hur vår masterutbildning i ”Global Challenges for Sustainability” ger dig de färdigheter, den kunskap och det nätverk du behöver för att driva på verklig förändring

Fas 1 – Förberedelsefasen

Syftet med den förberedande fasen är att ge alla elever en gemensam grund (oavsett var de befinner sig eller hur undervisningen bedrivs) i de nyckelkompetenser och den kunskap som krävs för de utmaningar som väntar dem.

Modulerna i denna fas inriktar sig på utveckling av övergripande färdigheter för att förbereda studenterna för tvärvetenskapligt lärande i de följande faserna.

Antagningskrav: I enlighet med antagningskraven

Start- och slutdatum: År 1, september till januari

ECTS: 30 ECTS

Moduler: Social innovation, Hållbarhet, Tvärvetenskaplig forskning

Bedömning: Kontinuerlig bedömning (programinriktad bedömning)

Modulernas upplägg: Parallellt

För inskrivna studenter finns mer information om modulbeskrivningarna i den virtuella inlärningsmiljön (VLE).

Modul 1 – Social innovation

Få en fördjupad förståelse för de kreativa, kommunikativa och innovativa processer som driver på hållbarhetsomställningen.

Efter denna modul kommer studenterna att:

Ha den kunskap, de färdigheter och de verktyg som krävs för att omsätta idéer i handling
Ha en fördjupad förståelse för de kreativa, kommunikativa och innovativa processer som driver på hållbarhetsomställningen

Modulen kommer att omfatta workshops, föreläsningar och seminarier om:

Design Thinking
Praktikorienterad forskning
Förändringshantering
Affärsmodellering
Marknadsundersökning
Inkludering, mångfald och integration
Etik
Medborgarskap och mänskliga rättigheter
Samråd med intressenter och insamling av synpunkter

Förändringsmönster inom kultur, identitet samt skriftlig, muntlig och digital kommunikation:

Kommunikationsteori och dialog
Inramning
Jämställdhetsperspektiv
Europeiska språk
Förhandling och facilitering
Diplomati

Färdigheter och kompetenser för 2000-talet:

Problemlösning
Projektledning
Kastning
Kritiskt tänkande
Medie- och digital kompetens
Datakunskap
Kreativitet
Teamarbete och samarbete
Entreprenörskap

Modul 2 – Hållbarhet

Diskutera begreppen hållbarhet och hållbar utveckling ur ett kritiskt perspektiv, analysera och utvärdera komplexa hållbarhetsutmaningar samt utveckla inter- och tvärvetenskapliga färdigheter för att utforma lösningar på dessa utmaningar.

Efter denna modul kommer studenterna att kunna:

Diskutera kritiskt begreppen hållbarhet och hållbar utveckling utifrån hur de konstrueras och framställs inom olika discipliner och av olika samhällsaktörer.
Förvärva ett systemperspektiv för att analysera och utvärdera komplexa hållbarhetsutmaningar samt utveckla inter- och tvärvetenskapliga färdigheter för att utforma lösningar på dessa utmaningar.

Modulen kommer att omfatta workshops, föreläsningar och seminarier om:

De olika, ibland motstridiga, målen och utmaningarna inom ramen för målen för hållbar utveckling (SDG).
Sambanden mellan hållbar utveckling, ekonomisk tillväxt (inklusive avväxt), fattigdom och ojämlikhet.
Vetenskaplig grund: definiera och redogöra för de kritiska planetära gränserna som påverkar jordens motståndskraft och stabilitet samt utvärdera de vetenskapliga metoder och data som används för att identifiera och kvantifiera dessa planetära gränser.
Betydelsen av och utmaningarna med sektorsövergripande strategier för att hantera hållbarhetsutmaningar.
Sambanden mellan (post-)kolonialism, utvecklingssamarbete och hållbar utveckling.
Styrning, juridik och ekonomi med fokus på hållbarhet.
Geopolitik inom hållbarhetsstyrning, inklusive Europas roll och relationerna mellan nord och syd.
Ekologisk överbelastning som den främsta orsaken till förlusten av biologisk mångfald och minskningen av naturens bidrag till människan
Begrepp inom ekologisk återställning och en introduktion till naturbaserade lösningar
Ekonomiska konsekvenser av hållbarhetsutmaningar, däribland (utmaningarna med) den ekonomiska värderingen av naturkapitalet.
Den roll som internationella organisationer, stater, företag, det civila samhället, marginaliserade grupper och forskare spelar i fråga om hållbarhetsutmaningar.
Att förklara människors individuella och kollektiva (o)hållbara beteende.
Intressenternas deltagande i arbetet med att hantera hållbarhetsutmaningar.

Modul 3 – Tvärvetenskaplig forskning

Utmaningar när det gäller att integrera olika disciplinära och tvärvetenskapliga tillvägagångssätt och forskningsmetoder, samt när det gäller etisk och välavvägd insamling, upptäckt och användning av data.

Efter denna modul kommer studenterna att:

Ha en fördjupad förståelse för transdisciplinaritet, vilket gör det möjligt för dem att arbeta i transdisciplinära/multidisciplinära/interdisciplinära team
Kunna visa prov på en kritisk förståelse för utmaningarna med att integrera olika disciplinära och tvärvetenskapliga tillvägagångssätt och forskningsmetoder
Kunna bedöma specifika komplexa utmaningar och hur man kan utnyttja data som ett verktyg för att identifiera problem och ta fram lösningar

Modulen kommer att omfatta workshops, föreläsningar och seminarier om:

Begreppen – inklusive deras historiska bakgrund – epistemiskt beroende, inter- och transdisciplinaritet, gränsarbete, gränsobjekt, handelszoner samt vetenskapens enhet och mångfald.
Begreppen – inklusive deras historiska bakgrund – reproducerbarhet, explorativ forskning kontra teoriprovning, simulering, vetenskapliga modeller och vetenskapliga representationer.
Koncept och strategier för att främja intressenternas engagemang i syfte att skapa effektiva tvärvetenskapliga forskningsprojekt som kan åstadkomma förändring vid hanteringen av utmaningar som betecknas som ”svåra” problem.
Grundläggande kunskaper för att identifiera och formulera forskningsfrågor, kritiskt analysera och granska relevant litteratur och mätdata, analysera och utvärdera kvalitativa och kvantitativa data samt forskningsstudiens genomslag och resultat.
Olika positivistiska och konstruktivistiska synsätt på vetenskap, begreppet förtroende inom tvärvetenskaplig forskning samt hur framgångar och kriser påverkar intressenterna.
Kommunicera forskningsresultat på ett effektivt sätt till olika målgrupper i enlighet med ramverken för öppen vetenskap.

Fas 2 – Flexibel fas

Antagningskrav: Godkänd fas 1

Start- och slutdatum: År 1, februari till juni

ECTS: 30 ECTS

Teman: Mat , vatten, liv och hälsa, energi och hållbara städer

Bedömning: Kontinuerlig bedömning (programbaserad bedömning)

Denna fas består av fyra olika teman, som vart och ett består av tre moduler. Studenterna ska välja ett tema.

Modul 1 – Sambandet mellan mat, hälsa och miljö

Denna modul behandlar de sociala, ekonomiska och miljömässiga drivkrafterna samt konsekvenserna för hälsan (både människors och ekosystemens) och den sociala rättvisan i samband med livsmedelssystemen.

Efter denna modul kommer studenterna att kunna:

Fundera över de många olika aspekterna av sambandet mellan mat, hälsa, miljö och ojämlikhet, med hänsyn till hur kultur, energi och samhälle påverkar detta samband.
Beskriv matens inverkan och dess ömsesidiga samband till följd av sociala, kulturella, historiska, miljömässiga, ekonomiska, medicinska och politiska faktorer.
Systematiskt analysera sambanden mellan livsmedel och olika hälsoeffekter (människors hälsa och ekosystemens hälsa), samt kopplingarna till hälsa, fattigdom och klimatförändringar, liksom kopplingarna till hållbarhetens sociala och miljömässiga dimensioner.

Modulen kommer att omfatta workshops, föreläsningar och seminarier om:

Historien om livsmedels- och näringsbrist, hunger och svält ur ett systemperspektiv
Livsmedelssystem från jord till bord: Grunderna.
Kopplingen mellan livsmedel och miljö: Det industriella jordbrukets bidrag till snabba miljöförändringar och global förorening
Begreppet hälsa, både fysisk och psykisk (andlig), och hur den påverkas av kosten, med beaktande av ett genusperspektiv.
Livsmedelsproduktion och kopplingen till global hälsa, One Health och planetär hälsa.
Livsmedelshygien och livsmedelssäkerhet, spårbarhet av livsmedel samt livsmedelsallergener. Information till livsmedelskonsumenter.
Undernäring och övernäring
Mikrobiomet, hälsa och kostpåverkan (inklusive kopplingar till sjukdomsutveckling); tarm-hjärna-axeln (mikrobiomet och beteendeförändringar; störningar i det centrala nervsystemet)
Mat och kost: kulturens betydelse, kostens betydelse i livets alla skeden. Mat och barn.
Kost, näringsbehov i olika utvecklingsstadier och hälsa
Näringskretslopp, växelverkan i näringsväven, miljökrav för livsmedelsproduktion och påverkan på miljön,
Kulturell identitet och mat: Matlagning och ätande som uttryck för mänsklig identitet, med hänsyn till antropologi och religion. Religiösa perspektiv och matkonsumtion: ett sunt sinne i en (frisk?) kropp
Mat som njutning och civilisation: Europeisk gastronomi – ett historiskt perspektiv
Matavfall
Samspel mellan livsmedelssektorn och andra sektorer, särskilt hälsa, miljö och social rättvisa
Ojämlikheter och osäkerhet när det gäller livsmedel, samt deras orsaker
Tillgång till resurser och livsmedelsosäkerhet
Särskilt tema: köttets framtid (miljö, kultur, teknik, marknadsföring och produktutveckling).

Modul 2 – Utvärdering av livsmedelssystemet

Denna modul hjälper studenterna att utveckla verktyg för att förklara och utvärdera livsmedelssystem, det vill säga hur människor och sociala grupper organiserar sig för att få tillgång till och konsumera livsmedel, samt hur förändringar av dessa system kan påverka mänsklighetens och planetens framtid.

Efter denna modul kommer studenterna att kunna

Beskriv ett livsmedelssystemsperspektiv för att utvärdera hållbarhetsutmaningar och förändringar inom livsmedelsområdet.
Identifiera och utvärdera förändringar i livsmedelssystemen och deras konsekvenser ur olika perspektiv på hållbar utveckling på olika nivåer, från lokal till global nivå.
Analysera de folkhälsomässiga, miljömässiga och sociala konsekvenserna av livsmedelsproduktion och -konsumtion på ett tvärvetenskapligt sätt.

Modulen kommer att omfatta workshops, föreläsningar och seminarier om:

Livsmedelssystem: definition och tillvägagångssätt
Kartläggning av livsmedelssystemet
Livsmedelsbearbetning, konsumtion och kostvanor, inklusive produktutveckling, tillverkning, näringsmässig och sensorisk kvalitet, lagring, förpackningsteknik, marknadsföring, reklam och distribution
Den roll som livsmedelsproducenter, detaljhandlare, konsumenter m.fl. spelar längs hela värdekedjan
Hållbara jordbruksmetoder världen över (ekologiskt jordbruk, naturanpassat jordbruk, agroekologi, agroskogsbruk, permakultur m.m.)
Vissa livsmedelsföretag, de stora livsmedelskoncernerna, t.ex. Nestlé, PepsiCo, Kraft-Heinz; Danone (modersmjölksersättning)
Bananen: produktion, distribution och konsumtion
Mat och konflikter

Modul 3 – Omställning av livsmedelssystemet

Denna modul fokuserar på de politiska åtgärder och insatser som krävs för att omvandla livsmedelssystemen till socialt rättvisa och hållbara system. Den ger studenterna möjlighet att utveckla verktyg för att (medverka i och/eller om) utforma politiska åtgärder och sociala insatser i syfte att åstadkomma en hållbar omvandling av livsmedelssystemen.

Efter denna modul kommer studenterna att kunna:

(Med)utforma och följa upp forskning samt politiska och samhälleliga åtgärder för att främja en socialt rättvis och hållbar omställning av livsmedelssystemen.

Modulen kommer att omfatta workshops, föreläsningar och seminarier om:

Utvärdera (utvecklings)insatser för livsmedels- och näringssäkerhet, hunger och svält i utvecklingsländer, bland annat ur ett historiskt/postkolonialt perspektiv.
Bedöm i vilken utsträckning och på vilket sätt sambandet mellan vatten, hälsa, livsmedel och ojämlikhet återspeglas i olika styrningssystem och samhällsinsatser.
Utvärdera de rättsliga ramarna (inklusive (lagstadgade/sedvanerättsliga) rättigheter) som påverkar tillgången till och möjligheten att få tillgång till livsmedel och relaterade resurser.
Nationella och internationella riktlinjer och bestämmelser rörande livsmedelssäkerhet, kostrekommendationer samt deras politiska, ekonomiska, hälsomässiga och miljömässiga konsekvenser
Utvärdering av olika lösningar på hållbarhetsutmaningar, inklusive statliga åtgärder (t.ex. skatter, subventioner, regleringar, m.m.), marknadsbaserade insatser (t.ex. rättvis handel/miljömärkning, betalning för ekosystemtjänster m.m.), insatser från näringslivet (t.ex. livsmedelsinnovationer/bioteknik), insatser från det civila samhället (t.ex. livsmedelsprojekt/program) och sociala rörelser (t.ex. veganrörelser).

Modul 1 – Extrema fenomen i vattenkretsloppet och deras komplexa konsekvenser

Efter denna modul kommer studenterna att kunna:

Identifiera, beräkna och analysera tidigare och nuvarande extremhändelser i vattenkretsloppet samt tolka hur dessa har utvecklats i samband med globala förändringar
Bedöma de sociala, politiska, ekonomiska, kulturella, miljömässiga och biofysiska konsekvenserna av vattenrelaterade risker
Identifiera de komplexa utmaningar som de berörda samhällena och olika intressenter står inför
Gemensamt utveckla och tillämpa strategier för att föra en dialog med allmänheten eller tänka ut och skapa lekfulla former av medborgerligt engagemang

Modulen kommer att omfatta workshops, föreläsningar och seminarier om:

Natur-, vatten-, klimat- och geovetenskaper (ekologi, ekofysiologi, biologisk mångfald, hydrologi, kryologi, klimatologi, meteorologi, geofysik, hydrogeologi, oceanologi)
Vattenteknik, politik, lagstiftning
Markförvaltning och områdens motståndskraft
Vattenhydraulik och vattenteknik
Deltagande vetenskap
Antropologiska perspektiv på riskhantering
Tillämpad matematik inom området (hantering av osäkerheter, statistiska analyser, modeller)

Modul 2 – Anpassningsåtgärder och strategier inom vattenförvaltningen

I denna modul kommer studenten att lära sig om den globala betydelsen av strategier för anpassning till vattenförhållanden och en integrerad vattenförvaltning som präglas av säkerhet, hållbarhet och jämlikhet.

Efter denna modul kommer studenterna att kunna:

Koppla samman naturliga, sociala, ekonomiska och rättsliga frågor till vattenförvaltningen och redogöra för hur dessa hänger samman
Tänk kreativt och hitta möjliga insatser och åtgärder för att hantera utmaningar kring vattenkvalitet och vattenmängd i ett tvärvetenskapligt/interdisciplinärt team

Modulen kommer att omfatta workshops, föreläsningar och seminarier om:

Antropologiska perspektiv på hållbar vattenförvaltning
Miljögeovetenskap
Tekniker för kontrollerad grundvattenpåfyllning (MAR)
Virtuellt vatten (grönt, blått och grått vatten)
Vattenkemi och vattenrening
Vattenekonomi och vattenpolitik (inklusive vattenekonomi med fokus på avväxt), vattenavtryck
Vattenhydraulik och vattenteknik

Modul 3 – Motståndskraftiga städer: Vatten i stadsmiljöer

Efter denna modul kommer studenterna att kunna:

Inse utmaningarna med att försörja stadsområden med vatten i olika geografiska och sociala sammanhang
Kartlägga de viktigaste vattenbehoven hos stadsbefolkningen
Beakta de tekniska, ekosystemrelaterade, rättsliga, sociala och historiska aspekterna för att förse dagens och framtidens stadsbefolkning med hållbara och säkra vattenresurser

Modulen kommer att omfatta workshops, föreläsningar och seminarier om:

Smarta städer och vattenförsörjning: Ojämlikheter i städerna
Stadsmetabolism
Vattenteknik
Vattenövervakning
Vattenrättigheter
Vattenfördelning och vattenförvaltningssystem

Modul 1 – Forskning om hälsoutmaningar och lösningar

Denna modul ingår som modul 1 i inriktningen Liv och hälsa. Den förser studenterna med forskningsverktyg och färdigheter som kan tillämpas i alla framtida forskningsrelaterade uppgifter och karriärmöjligheter, både inom och utanför CHARM-EU-masterprogrammet.

Målen för denna modul är:

Att förse studenterna med kunskaper och färdigheter för att forska fram hållbara lösningar på globala hälsoutmaningar, samtidigt som man främjar inter- och tvärvetenskaplighet. Lösningarna spänner från grundläggande vetenskapliga upptäckter till kliniska och samhälleliga frågor.
Att omsätta den kunskap och de färdigheter som förvärvats till innovativa lösningar på en specifik utmaning, i syfte att uppnå hälsofördelar för alla.

Modulen kommer att omfatta workshops, föreläsningar och seminarier om:

Sjukdomsbördan
Hållbara insatser
Translationell medicin
Tvärvetenskapligt samarbete
Hälsoproblem
Från laboratoriet till sjukbädden
Global hälsa
En hälsa
Miljö- och planethälsa
Hälsoteknik
Forskningskompetens och metodik

Modul 2 – Utformning av riktlinjer för hälsa och välbefinnande

I modulen behandlas ämnen som rör hälsa och välbefinnande inom ramen för folkhälsan, medan begreppet ”liv” ses ur ett helhetsperspektiv som omfattar hela människans livscykel, inklusive alla aspekter, omständigheter, händelser och beslut under livets gång som i förlängningen påverkar hälsa och välbefinnande på både individ- och befolkningsnivå. De sociala, ekonomiska, kulturella och miljömässiga faktorerna som påverkar hälsa och välbefinnande kommer att granskas ingående. Studenterna kommer att närma sig liv och hälsa ur ett politiskt perspektiv.

Målen för denna modul är:

Att förse studenterna med kunskaper som gör det möjligt för dem att analysera och utvärdera hur hälso- och sjukvårdssystem i vid bemärkelse fungerar och presterar, inklusive biologiska, miljömässiga och sociala hälsofaktorer samt själva hälso- och sjukvårdssystemet
Att förse studenterna med ett komplext, problemorienterat och tvärvetenskapligt synsätt samt de färdigheter och kunskaper som krävs för att utveckla strategier och åtgärder för hållbara, tillgängliga och motståndskraftiga hälso- och sjukvårdssystem på internationell, nationell och lokal nivå.

Modulen kommer att omfatta workshops, föreläsningar och seminarier om:

Faktorer som påverkar hälsan och ojämlikheter i hälsa
Biologiska faktorer (ålder, kön, genetik och epigenetik);
Sociala och ekonomiska faktorer (bland annat utbildning, sysselsättning/yrke, inkomst);
Miljöfaktorer (inklusive fysiska och psykosociala faktorer, den av människan skapade miljön och den naturliga miljön)
Sambanden mellan alla ovanstående
Modellen för exponering, sårbarhet och utfall
Betydelse, egenskaper och prestanda hos hälso- och sjukvårdssystem
Hållbarhet ur ett hälso- och välbefinnandeperspektiv
Global hälsa, frågor, aktörer och intressenter
OneHealth-strategin i praktiken
Sammanhanget för beslutsfattandet – modeller, metoder, intressenter
Bedömning av hälsobehov – hälsans komplexitet
Hälsokonsekvensbedömning – Hälsa i all politik och hälsa för all politik
Metoder och verktyg för utformning av politik – problemidentifiering, kartläggning av politiska alternativ, konsekvensbedömning av politiska åtgärder för hälsa och välbefinnande på lokal, nationell och global nivå
Etik kring resursfördelning

Modul 3 – Beteendeinriktade insatser för ett hälsosamt liv och välbefinnande

Målen för denna modul är följande:

Att ge studenterna en adekvat förståelse för de olika hälsobegreppen, med fokus på folkhälsa, global hälsa, ”One Health”-perspektivet och planetär hälsa.
Att ge studenterna förmågan att identifiera utmaningar som är förknippade med att upprätthålla en hälsosam livsstil och välbefinnande i en hållbar miljö samt att utforma och genomföra lösningar på dessa utmaningar.
Att förse studenterna med de kunskaper och färdigheter som krävs för att främja hälsa och välbefinnande genom att på ett helhetsmässigt sätt beakta det komplexa samspelet mellan faktorer som rör människor, djur, miljö och klimat.
Att förse studenterna med de färdigheter och begrepp som krävs för att kunna bidra till utvecklingen av högkvalitativa, hållbara och komplexa insatser som kan möta aktuella och förutsebara utmaningar inom hälsoområdet, inom ramen för målen för hållbar utveckling (SDG).

Modulen kommer att omfatta workshops, föreläsningar och seminarier om:

Folkhälsa, global hälsa, ”One Health”, planetär hälsa
Sambandet mellan människors, djurs och miljöns hälsa samt klimatets inverkan på hälsan
Hälsa och hållbarhet
Utmaningar och strategier inom hälsa och välbefinnande
Miljöfaktorer som påverkar hälsan
Biologiska faktorer som påverkar hälsan
Sociala och kulturella faktorer som påverkar hälsan ur ett hållbarhetsperspektiv
Beteendemässiga faktorer som påverkar hälsan
Modeller för beteendeförändring
Grundläggande epidemiologiska begrepp
Hälsa genom tiderna: En historisk undersökning
Politik och praxis: sambandet mellan en insats och en politisk åtgärd
Komplexa interventioners karaktär och särdrag

Projektarbete

Identifiering av problem/utmaningar
Verktyg för interventionsplanering
Metodiken med problemträdet
Metodik för behovsbedömning
Att sätta upp mål och syften
Utvärdering av verkan och effektivitet (logisk ram, logisk modell m.m.)
Evidensbaserad verksamhet
Exempel på komplexa insatser
Kommunikationsaspekter vid försäljning och genomförande av en åtgärd

Modul 1 – Energi, ny teknik och smarta städer

I denna modul kommer studenterna att lära sig att förstå principerna och historien bakom energiomvandling och energiförbrukning samt betydelsen av förnybara energikällor för att bygga och upprätthålla hållbara städer. De kommer att lära sig att utforma praktiska lösningar på de utmaningar och möjligheter som ny teknik medför, samt att granska de etiska, sociala och miljömässiga konsekvenserna av val av energi och teknik i urbana sammanhang.

Efter denna modul kommer studenterna att kunna:

Gör en kritisk analys av principerna och historiken bakom hållbar energi, inklusive ramverken för omvandling, distribution och förbrukning, med fokus på integreringen och betydelsen av förnybara energikällor i stadsmiljöer/hållbara städer
Gör en kritisk utvärdering av den roll och den inverkan som ny teknik har på utvecklingen av smarta, hållbara städer, med ett kritiskt perspektiv på de utmaningar och möjligheter som denna teknik medför för att förbättra resurseffektiviteten och städernas motståndskraft
Undersöka sambanden mellan energiproduktion, urbanisering och ekonomisk utveckling, samt kritiskt granska energipolitiken och energipraxis med avseende på deras bidrag till hållbara och rättvisa globala energilandskap
Utforma innovativa och praktiska lösningar på energirelaterade utmaningar i städerna genom att utnyttja teknik för förnybar energi och koncept för smarta städer för att främja hållbarhet och energisäkerhet inom stadsplaneringen
Tillämpa en livscykelanalys enligt ”cradle-to-cradle”-principen för att utvärdera och minimera miljöpåverkan från produkt- och infrastrukturprojekt, från konstruktion till slutet av livscykeln, och därmed främja hållbara konsumtions- och produktionsmönster
Diskutera de etiska, sociala och miljömässiga konsekvenserna av val av energi och teknik i urbana sammanhang, med fokus på jämlikhet, tillgänglighet och rättvisa i strategierna för energiomställningen
Effektivt förmedla komplexa begrepp inom energi, ny teknik och smarta städer till olika målgrupper, däribland både tekniska och icke-tekniska intressenter

Modulen kommer att omfatta workshops, föreläsningar och seminarier om:

Principer och historia inom energiomvandling och energiförbrukning
Hållbara och förnybara energikällor
Nya tekniker och deras miljömässiga och sociala påverkan på stadslandskapen
Energipolitik och energianvändning i stadsområden
Energirättvisa
Livscykelanalys

Modul 2 – Hållbar stadsplanering, resurshantering och motståndskraft

Syftet med denna modul är att ge studenterna en inblick i de olika aspekterna av stadsplanering och hur man kan integrera hållbarhetsperspektivet. Studenterna kommer att lära sig hur resurshantering spelar en roll i stadsplaneringen och vad som krävs för att skapa en motståndskraftig och hållbar stad ur ett stadsplaneringsperspektiv.

Efter denna modul kommer studenterna att kunna

Förklara olika begrepp, teorier och metoder som är centrala för hållbar stadsplanering, stadsinfrastruktur och resurshantering
Beskriv hur olika urbana system för hållbar transport, resurs- och avfallshantering fungerar och hänger samman i ett stads sammanhang
Undersöka de olika perspektiv som finns hos intressenter och kulturella grupper i stadsområden för att lösa hållbarhetsutmaningar
Undersök hur strategier för resiliens omsätts i praktiken och konkretiseras i stadsplanerings- och designprocesser
Utforma projekt som tar itu med utmaningar inom resurshantering i hållbara städer, till exempel genom att förändra konsumtionsvanor för att främja lokala produkter och minska mängden varor som transporteras över långa avstånd
Gör en kritisk bedömning av de olika egenskaper hos städer som gör dem motståndskraftiga och hållbara

Modulen kommer att omfatta workshops, föreläsningar och seminarier om:

Stadsplanering och stadsdesign
Ojämlikheter i städerna och strategier för en inkluderande stadsplanering och stadsförvaltning
Hållbara lösningar i städer
Resurshantering
Avfallshantering
Ekosystemtjänster
Transportnätverk

Modul 3 – Politik, klimatförändringar och framtiden för hållbara städer

I den här modulen kommer studenten att lära sig om komplexiteten i stadspolitiken och hur den påverkar det globala klimatet. Studenterna kommer att få sätta sig in i framtiden för klimattåliga städer och de steg som krävs för att nå dit.

Efter denna modul kommer studenterna att kunna:

Analysera samspelet mellan stadsplanering och klimatförändringar i hållbara städer, och hur detta påverkar utvecklingen av städernas åtgärder mot klimatförändringarna
Jämför nuvarande klimatpolitik för att belysa likheter och skillnader mellan städer med liknande miljöförhållanden, och visa hur de miljömässiga skillnaderna mellan städer i Europa leder till olika ramverk för stadsplanering och stadsutformning
Förklara vilken roll de politikområden som är kopplade till klimatförändringarna spelar och hur komplexa de är, med fokus på stadsområden
Föreslå åtgärder som städerna kan vidta utifrån ramen för planetens gränser, för att bättre anpassa sig till sin omgivning
Undersök vilka utmaningar begreppet ”planetära gränser” innebär för olika grupper i en stadsmiljö
Utarbeta de nödvändiga åtgärderna för klimaträttvisa utifrån en fallstudie

Modulen kommer att omfatta workshops, föreläsningar och seminarier om:

Planetära gränser
Stadspolitik i hållbara städer
Hållbara transporter
Gröna stadsmiljöer
Klimaträttvisa
Klimatförändringar i städer

Fas 3 – Erfarenhetsfasen

Antagningskrav: Godkänd fas 2

Start- och slutdatum: År 2, september till januari

Moduler: Förberedelser inför praktik, Praktik, Förberedelser inför examensarbete

Bedömning: Kontinuerlig bedömning (programrelaterad bedömning)

Modul 1 – Förberedelser inför praktiken

Det övergripande målet med modulen för förberedelse inför praktikperioden är att studenterna ska utarbeta ett praktikförslag. Praktikförslaget ska definiera forskningsämnet för praktikprojektet och innehålla en plan för praktikperioden. Studenterna undersöker det sammanhang som är relevant för deras praktikorganisation och sina forskningsfrågor. De stärker sina planeringsfärdigheter genom att organisera och planera sitt praktikprojekt och övar sina kommunikationsfärdigheter i sina första kontakter med praktikhandledaren och den akademiska handledaren.

Rapporten om praktikförslaget ska godkännas av både praktikhandledaren och den akademiska handledaren.

Modulen kommer att omfatta workshops, föreläsningar, seminarier och/eller webbaserade lärmoduler om:

Att formulera en forskningsfråga utifrån en hållbarhetsutmaning och eventuellt en hypotes
Litteraturöversikt
Analys av arbetsplatsens organisatoriska sammanhang
Kvalitativa metoder: t.ex. halvstrukturerad intervju, fokusgrupp, deltagande observation
Kvantitativa metoder: t.ex. experiment, enkäter, analys av sekundärdata
Interkulturella kompetenser på arbetsplatsen
Muntlig presentation
Personlig och yrkesmässig utveckling
Sociala färdigheter i en icke-akademisk miljö
Projektledning
Akademisk integritet

Modul 2 – Praktik

Målen för praktiken bör bygga på att studenterna tillämpar sina kunskaper inom hållbarhet på en utmaning som är relevant för (praktik-)organisationen.

Fokus ligger på att skaffa sig yrkesmässig, forskningsbaserad erfarenhet genom att:

att analysera hållbarhetsaspekterna av en konkret utmaning inom en institution eller ett företag
att tillämpa forskningsmetoder för att besvara den formulerade forskningsfrågan
att dokumentera resultaten i en kortfattad rapport och överföra kunskapen till värdinstitutionen.

Under sin praktik kommer studenterna att fördjupa sina kunskaper inom olika ämnen och stärka sina forskningsfärdigheter, till exempel:

Fördjupad kunskap om en specifik hållbarhetsutmaning
Litteraturöversikt
Datainsamling
Analys av data
Rapportering av forskningsresultat
Presentations- och kommunikationsförmåga

Modul 3 – Förberedelser inför avslutningsprojektet

Det övergripande målet med förberedelsemodulen inför Capstone-projektet är att studenterna ska öva sig på att ta sig an verkliga utmaningar. Studenterna arbetar med befintliga utmaningar i ett lokalt område i en av alliansstäderna. De samarbetar i ett tvärvetenskapligt team genom att samarbeta med externa intressenter med anknytning till två av de globala målen för hållbar utveckling (SDG:er). Åtminstone SDG 11 behandlas: att göra städer och bosättningar inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara. Varje team kan välja ytterligare ett SDG som är relevant för just deras utmaning.

Modulen kommer att omfatta workshops, föreläsningar och seminarier om:

Utmaningsbaserat lärande
Tvärvetenskapligt samarbete
Kommunikation med intressenter
Hållbara och inkluderande städer
Mål för hållbar utveckling
Tvärvetenskapliga sessioner om: Vatten / Livsmedel / Liv och hälsa / Energi
Forskningsupplägg och metodik
Ledarskapskompetens (t.ex. projektledning, konflikthantering)

För mer information kan du läsa reglerna och bestämmelserna för praktikplatser.

Fas 4 – Avslutande fas

Antagningskrav: Godkändfas 3

Start- och slutdatum: År 2, februari till juni 2027

Moduler: Avslutande projekt

Bedömning: Kontinuerlig bedömning (programbaserad bedömning)

Mer information kommer att finnas tillgänglig i den virtuella lärandemiljön när det är dags. Denna modul är utformad för att bygga vidare på studenternas kunskaper, färdigheter och tidigare lärande från de tidigare modulerna i masterprogrammet. Studenterna ska, i samarbete med aktörer utanför den akademiska världen, undersöka och utvärdera en komplex samhällsutmaning ur en rad interkulturella och tvärvetenskapliga perspektiv. De ska arbeta gemensamt med utmaningen i grupper om 4–5 studenter. Varje student kommer att fokusera på en aspekt av utmaningen, som kommer att utgöra ämnet för en individuell analys och rapport. Samtliga rapporter kommer sedan att bidra till att lösa utmaningen. De kommer att bidra till att på ett kreativt sätt utforma, genomföra och utvärdera robusta, anpassningsbara, etiska och hållbara lösningar på komplexa samhällsutmaningar.

Modulen kommer att omfatta workshops, föreläsningar och seminarier om: